Sida:Personne Svenska teatern 5.djvu/103

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
97

början intill närvarande tid. Berättelsen hämtad ur Ordens gamla handlingar”. Smädeskriften, författad af den unge grosshandlaren och pamflettisten Karl David Arfwedson, innehåller en mängd vrängda och ofta rätt plumpa framställningar af mindre honnetta tilldragelser, som skulle ha inträffat inom sällskapet. Detta var emellertid så långt ifrån fallet, att man tvärtom inom denna mycket ansedda orden gjorde allt för att odla och förfina medlemmarnas litterära smak och väcka deras intresse för dramatiska alster af högre värde. Under det man på den offentliga skådebanan oupphörligen gaf gamla franska melodramer af stundom rätt tvifvelaktig halt, spelade man inom Polymnia sådana litteraturens mästerverk som Öhlenslægers ”Palnatoke” och Schillers ”Don Carlos”. När sällskapets frejdade ledamot skalden Leopold den 9 november 1829 aflidit, beslöt man att såsom ett vördnadsoffer åt hans minne fira hans på den tiden förmodade sjuttifemte födelsedag den 2 april 1830 (i verkligheten var han född den 23 november) genom att uppföra hans berömda klassiska tragedi ”Virginia” med biträde af ingen mindre än Sara Strömstedt i titelrollen. Appius utfördes af sällskapets medlem den tjugusjuårige tjänstemannen i riksbanken Anders Collberg. Under årens lopp hade han utfört en mängd maktpåliggande roller och ansågs som hufvudstadens skickligaste amatörskådespelare, hvilken med framgång kunde täfla med den kungliga scenens förnämsta artister. Grefve Puke engagerade honom också vid Kungliga teatern utan förberedande prof med aktörskontrakt från den 1 januari 1831. Festrepresentationen bevistades af

7 — Svenska teatern V.