åskådarna i dansmästaren Flic-flacs skepnad, och som afslutning den icke mindre populära, fast tårprässande treaktsdramen ”Grefven af Castelli”, där han äfven medverkade.
Liksom sin företrädare anordnade äfven Beskow abonnemang för tolf representationer åt gången, för hvilka afgiften erlades i början af oktober och januari, och voro då liksom ännu i vår tid onsdagarna utsedda till dessa föreställningar.
Första abonnemangsdagen, den 5 oktober, gick omsider Rossinis fyraaktsopera ”Sjöfröken” för första gången öfver Kungliga teaterns tiljor inför fullsatt salong, där äfven drottningen och kronprinsen befunno sig. Operan var redan förberedd under Pukes tid, men blef oupphörligt uppskjuten af än den ena än den andra anledningen. Libretten är författad efter Walter Scotts vidtberömda poem, hvars naturliga, sanna känsla verkade så bedårande på den tidens litterära kretsar. Erik Gustaf Geijer säger i sin mästerliga uppsats om hans diktkonst: ”Det var som om en ström af frisk landtlig luft hade brutit in i den förkonstlade poesiens studerkamrar och salonger. Också var första verkan ett allmänt rop af förundran, därnäst ett rop af förfriskande nöje”. Operans innehåll är i korthet, att konung Jakob V, förklädd till bergskotte, begifvit sig ut på spaning för att få kunskap om de upproriska bergskottarnas företag. Han gör då bekantskap med den förviste Douglas’ dotter Elina, kallad sjöfröken till följe af hennes beständiga båtfärder på den vackra sjön Katrinn. Hon för honom i sin båt till den borg, som äges af hennes fästman, rebellchefen Malcolm.
11 — Svenska teatern V.
