Sida:Personne Svenska teatern 5.djvu/169

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
163

höra till det yppersta Rossini skrifvit. Om han också saknade Mozarts sublima känsla, Webers djupa fantasi och Glucks tragiska storhet, förstod han i stället att pryda sina arbeten med nya och originella melodier, som ovillkorligen hänföra åhöraren. Jakob V sjöngs af Sällström, Douglas af Fredrik Kinmansson, hans dotter Elina af Sofia Sevelin och rebellen Malcolm af Vilhelmina Enbom. Man kan ju tycka det vara underligt, att ett frutimmer utförde den rollen, men dåtida italienska kompositörer skrefvo gärna för altstämman, emedan det i Italien finnes öfverflöd på sådana röster med härlig klang. Icke blott sin Tankred utan äfven sin Otello skref Rossini för contralto-stämman. Varnade af det mindre lyckade resultatet af Tankreds transponering för tenor hösten 1829 (se sid. 77), hvarigenom harmonien i ensemblenumren stördes, läto vederbörande denna gång detta vara detta och anförtrodde fru Enbom rollen. De behöfde icke ångra sig. Hon var alldeles förträfflig såsom Malcolm och skördade det mest enhälliga bifall för utförandet af partiet, som hon instuderat för den nye sångmästaren Isak Berg. Hon inlade dessutom i sitt spel en kraft, en sanning och en illusion, så att man glömde bort, att det var ett fruntimmer man såg såsom den öfvermodige, brushufvade Malcolm, och hon hedrades också efter sista akten med en framropning. Efter denna framgång var hon själfskrifven att öfvertaga titelrollen i Rossinis ”Tankred”, som hon sjöng påföljande vår, då en repris af operan gjordes för hennes skull, och där hon med sin starka, klangfulla stämma fullt motsvarade de förväntningar publiken gjort sig efter