Sida:Personne Svenska teatern 5.djvu/181

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
175

Hjortsberg. Då man erinrar sig ”Varulfven”, ”Aptit utan pengar” och andra dylika lån den nuvarande teaterstyrelsen hämtat från Paris, skulle det vara önskvärdt, att den nya komedien vore mera ägnad att tillfredsställa publikens fordringar”. Pjäsen var skrifven af den franske akademikern och teaterdirektören Louis Picard, kallad le petit Molière, och författare till de af vår dåtida publik alltid gärna sedda lustspelen ”Bröderna Philibert” och ”Numro 777”. Innehållet är, att en gammal ungkarl på landet, en f. d. kaparekapten, blir kär i tre unga fruntimmer efter hvarandra, men har den oturen att se dem successive snappas bort af yngre, lyckligare älskare, hvarpå han i förtreten gifter sig med den ena flickans mor. Först den 30 januari blef pjäsen färdig och gafs då tillsammans med den alltjämt lika omtyckta "Nya garnison”. Publiken mottog dramatiska scenens förtjänstfulle veteran lika hjärtligt som alltid, då den hade någon särskild anledning att visa honom sin sympati, men pjäsen tyckte man icke om, och den gick endast några få gånger. Och dock hörde den till författarens i Paris mest framgångsrika stycken, med en lätt och lekande dialog och spelades fint och trefligt af Hjortsberg i titelrollen, förträffligt sekunderad af teaterns förnämsta krafter, fruarna Torsslow, Erikson, Lindström och Åbergsson samt herrar Torsslow, Sevelin och Collberg. Efter sista pjäsen blefvo recettagaren och hans amasoner inropade.

Ändtligen den 10 februari fick man upp ett stycke, som slog an. Det var den af Charlotte Erikson öfversatta franska treaktsvådevillen ”Felsheims