48
dramatiska som operaspektaklet beträffande styrelsesättet kunna stadga skiljaktigt från berörda instruktion och reglemente af den 7 oktober 1786 samt från Kungl. Maj:ts i berörda nådiga bref meddelade förordnande komme att till kraft och verkan försvinna; fördenskull, och då Torsslow numera jämväl uti den af honom den 1 dennes ingifne skrift, på sätt ofvannämndt är, förklarat sig ej äga skäl till klagan öfver beloppet af de honom ådömda böter, finner Kungl. Maj:t vidare yttrande öfver besvären i denna del icke erfordras.
Beträffande åter frågan om den af grefve Puke Torsslow anbefallda arrest, finnes Torsslow, såsom grund för dess klagan i denna omständighet, hafva uppgifvit, det grefve Puke skall ålagt honom att göra löjtnant Mannerhjerta afbön, till hvilket åläggande Torsslow förmenat grefve Puke icke hafva ägt laglig rättighet, och Torsslow blifvit arresterad, hvilket uppgifna förhållande åter strider emot grefve Pukes förklarande, som innefattar, att Torsslow, hvilken med trotsighet svarat grefven på dess tillsägelse att återtaga det mot Mannerhjerta fällda okvädinsord, för visad vanvördnad blifvit anbefalld att träda i ar- rest; äfvensom vid de inför nedre revisionen anställda förhör hvarken grefve Puke velat medgifva, att han vid den tillsägelse han lämnat Torsslow nyttjat ordet afbön, ej heller de vid tillfället närvarande och såsom vittnen afhörda personer kunnat vitsorda, att grefve Pukes tillsägelse varit sådan som Torsslow uppgifvit; och emedan det är ådagalagdt, att, enär Torsslow af förste direktören för Kungl. Maj:ts spektakler grefve Puke erhållit förständigande om
