Sida:Personne Svenska teatern 6.djvu/163

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
157

denna direktions ämbetstid uppkommen brist, hvilket bifölls. Emellertid anmodade Kgl. Maj:t statsråden grefve Lagerbielke och friherre Åkerhielm att såsom förutvarande teaterchefer meddela Kgl. Maj:t sina åsikter beträffande de anstalter, som kunde tänkas lämpliga för att upphjälpa teaterns finanser. Oaktadt Kungliga teaterns dåvarande ekonomiska läge var vida svårare än både 1818 och 1823, då allmän kontraktsuppsägning och därpå följande reorganisation måste vidtagas, försökte de båda statsråden att utan så kraftiga medels användande genom småningom skeende anordningar bringa jämvikt mellan debet och kredit. Detta förslag aflämnades i början af december till teaterdirektionen med infordrande af dess yttrande. Först efter spelårets slut aflät direktionen sitt svar på samma gång den afgaf sin årsberättelse 18 juli 1833. Af denna framgick, att, ehuru recettinkomsten under spelåret varit den högsta, som dittills förefunnits eller 125,709 rdr bko och således med 11,162 rdr bko öfverstigit den under föregående år inspelta, hade ändå uppstått en brist af icke mindre än 17,254 rdr bko, beroende på materialiernas fördyrande och på de stegrade aflöningarna i synnerhet inom aktörsstaten, och det var tydligt, att man icke hade att vänta någon förbättring under kommande spelår. 1824 uppgingo aflöningar och arfvoden af alla slag till 113,000, 1828 till lika mycket, men hade 1833 stigit till 133,000 rdr bko. Materialen, som 1824 kostat 37,000 rdr och 1828 ej mer än 35,000, hade 1833 höjts med 50 % till 53,000 rdr bko. Hvad statsrådens plan beträffar, afstyrktes den, utan att någon annan framlades. I stället