Hoppa till innehållet

Sida:Personne Svenska teatern 6.djvu/164

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

158

begärdes anvisande af medel till betäckande af den under det afslutade spelåret uppkomna betydande bristen och ett ansenligt förhöjdt anslag för det kommande året till förebyggande af ett befaradt nytt underskott. Regeringen insåg nu, att teatern icke kunde vidare upprätthållas utan att verksamma åtgärder tillgrepos. Åt grefve Lagerbielke uppdrogs att till grund för regeringens öfverläggningar utarbeta ett organisationsförslag för teaterns möjliga vidmakthållande och framtida bestånd. 30 oktober hade han sin vidlyftiga afhandling färdig, och helt och hållet i anslutning till densamma utfärdade Kgl. Maj:t sitt nådiga bref af 14 december 1833, hvari direktionen befalldes uppsäga alla kontrakt till påföljande 1 juli samt gå i författning om nya sådanas upprättande med bestämda löner i stället för det forna lottandelssystemet. De nya engagemangen borde vara afslutade innan utgången af april månad, hvarefter direktionen i början af maj skulle inkomma med berättelse om förloppet af det hela. Maximilönen fastslogs till 1,800 rdr bko, motsvarande två af de forna lottandelarnas medelstorlek under de förflutna åren, jämte tjänstgöringspenningar, beräknade till 800 à 850 rdr, och en recett uppgående till ungefär samma summa. Högsta lönen blef således 3,500 rdr bko eller 5,250 rdr riksgälds, motsvarande efter våra dagars myntvärde ungefär nutidens högsta aflöningar hos oss, möjligen mod undantag för en och annan särdeles förtjänt artist. — Tjänstgöringspengarna indelades i tre klasser: l:o för större sångroller 3 rdr bko för hvarje akt, i hvilken konstnären uppträder; 2:o för öfriga sångroller och talroller öfverstigande