Sida:Personne Svenska teatern 6.djvu/168

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs

162

öfriga sujetterna ingingo till Kgl. Maj:t i mars med en ganska underlig ansökan, som innehöll ett slags föreläsning i teaterförvaltningskonst och slutade med en begäran, att, om teaterns upplösning beslöts, de skulle få densamma arrendera samt, ifall detta afsloges och teatern föryttrades, få bygga en ny teater. Tillika begärdes, att presidenten Westerstrand skulle afgå och ny direktör utnämnas. — Denna ansökan väckte ett oerhördt uppseende och gaf anledning till en bitter meningsstrid i tidningarna. I Posttidningen syntes några af Lagerbielke skrifna erinringar, där det bland annat hette: ”Man märker med ledsnad i denna skrift vissa delar af än form, än sak, där tillbörlighetens gräns synes nära trädd eller befogenhetens öfverskriden”. Efter att ha framdragit några exempel på detta tillägger han, att man dock bör bedöma dessa oregelmässigheter ur en förmildrande synpunkt. ”Man kan äga den största talang att uppfatta och återgifva andras tankar utan att till samma grad innehafva förmågan att uttrycka sina egna.” Han påpekar vidare, att man i lönefrågan ”klandrat principen af ett individuellt maximibelopp. Nödvändigheten har påkallat dess införande. Man säger, att talanger möjligen komme att finnas, som ej därmed kunna uppvägas. Svaret är enkelt. Ehuru ovärderlig en talang i och för sig än må vara, kan den dock i ekonomiskt hänseende icke vedergällas efter annan måttstock än de möjliga tillgångarna”. Teaterstyrelsen anhöll dessutom i en skrifvelse, att Kgl. Maj:t i händelse af personalens fortsatta vägran att vid Kungliga teatern kvarstanna ville berättiga direktionen att engagera skådespelare från