Hoppa till innehållet

Sida:Personne Svenska teatern 8.djvu/107

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
101

Per Sevelin, som i början af november återkommit till Stockholm från sitt framgångsrika gästspel hos Berggrenska landsortstruppen, fick man det stora nöjet att på nyåret 1840 återse i några af hans glansroller. Pressen omnämnde emellertid icke med ett ord tilldragelsen, och salongen var föga mer än till hälften fylld, då »Universalarfvingen» (se del VII sid. 98) 3 januari repriserades med honom såsom Geronte. I samma månad uppträdde han äfven som Harpagon i »Den girige», hvilken kunde gifvas fyra gånger under våren, och som baron Torrved i »Ålderdom och dårskap», hvilken gafs en gång för nästan fullt hus, men besynnerligt nog ej återkom på spellistan. Vidare spelade han i »Sannljugaren» den fintlige kammartjänaren Olive en gång och i »Numro 777» sin genomkomiske Pfefferkorn likaledes en gång för en dåligt besatt salong samt ett par gånger von Saar i »De förtrogne».

Söndagen 12 januari gaf drottningen på slottet en musikalisk soaré med supé, som bevistades af konungen och kronprinsparet, och där hofsångaren Berg och Jenny Lind uppträdde. Efter konsertens slut utnämndes hon till hofsångerska med lön och fick därjämte af drottningen ett dyrbart smycke i present. I sammanhang härmed kan omnämnas, att hon 29 samma månad kallades till hedersledamot af Musikaliska akademien.

»Robert», som under spelåret kunde uppföras icke mindre än tjugutvå gånger, gaf under januari fem fulla hus. — Nils Almlöf hade sin recett 16 januari, då för utsåld salong femaktsdramen »Falkland» repriserades, följd af fyraktsdramen »Två unga fruar»,