Sida:Personne Svenska teatern 8.djvu/318

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till: navigering, sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

312

efterlefvande barnen ge dramatiska föreställningar, hvilka vunno bifall genom den tioåriga Johannas behagliga framträdande. Grefve Seebach kallade barnteatern till München, och hon gjorde där sådan lycka, att hon 1787 erhöll engagemang vid Hofteatern. Följande år följde hon efter sin bror, som spelade i Baden a. d. Wien. Med ett bylte under armen, som innehöll hela hennes egendom, inskeppade hon sig ensam på en flotte och flöt så till Wien. Där fann sig Brockmann så öfverraskad af hennes prestationer, att han erbjöd henne anställning vid Hofteatern, som hon tillträdde 1789 och sedan icke lämnade. 1791 gifte hon sig med en patricier från Fiume, som hade plats i Wien såsom kassör i Arnsteinska handelshuset. Hon var förträfflig i heroiska roller och spelade Racines »Fedra» 1809 i Schönbrunn inför Napoleon, på hvilken hon gjorde ett sådant intryck, att han efter föreställningen lämnade henne ett honorar af 3,000 francs. Då hon varit fyrtio år i teaterns tjänst, utmärkte henne kejsar Franz med den stora gyllne civilförtjänstmedaljen. Först 1842 begärde hon sitt afsked på grund af sjuklighet, då kejsaren beviljade henne en afskedsrecett, vid hvilken två af hennes pjäser »Die stille Braut» och »Sie hilft sich selbst» uppfördes. Hennes dramatiska arbeten, hvilka nästan alla vunno bifall, utkommo i Wien i fjorton band 1804—1836. Helt fången i det känslopjunk, som utmärkte det tidehvarf, i hvilket hon lefde och verkade, odlade hon i synnerhet de gråtmilda familjeinteriörerna och hade alltid publiken på sin sida, om hon också icke kunde vinna kritikens erkännande. Hennes pjäser sågos gärna, blefvo ofta gifna och höllo sig ett halft århundrade på repertoaren.

Sid. 50.

Få människosnillets skapelser torde ha vunnit en större spridning än den rörande medeltidssagan om Griselda, som anses härleda sig från en verklig händelse.