Hoppa till innehållet

Sida:Personne Svenska teatern 8.djvu/72

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

66

sitt spel ryckte med sig den mest teaterblaserade till fullkomlig illusion. Sällström var vid märkvärdigt god röst, och Johansson, som godt kunde mäta sig med hvilken första rangens dansör som helst i styrka, behag och lätthet, visade här, att han med fullkomlig framgång kunde uppträda öfverallt i Europa. — En vecka därefter gaf August Berwald en konsert, som var mindre besökt än den förtjänade. Med berömvärd ensemble utförde hofkapellet uvertyren till »Iphigenie i Auliden» och en ny sådan af Reissiger, som dock föreföll matt, sedan man nyss förut hört Gluck. Recettagaren spelade briljant en härlig komposition af Viotti, och Jenny Lind hänförde publiken till stormande bifall genom en aria ur »Tankred». Dahlqvist deklamerade »De första ljuden», ett poem af Rochlitz med melodram och kör af Weber, ungefär samma idé som Haydn's »Skapelse», dit dock ej Weber nådde med sina reminiscenser ur »Friskytten». Mamsell Josephson försökte sig på Beethovens Ess-durkonsert, hvilken dock öfversteg hennes krafter, ehuru hon onekligen redan var en stor talang. Matilda Gelhaar vann ånyo lifliga applåder för Elviras aria ur »den Stumma», och efter några medelmåttiga violinvariationer af Berwald, afslöts konserten med uvertyren till »Gustaf Wasa» samt hymnen »Ädla skuggor», där Lindströms sång verkade som en röst ur det förflutna och väckte ett vemodigt deltagande.

På Lars Hjortsbergs recett 27 april repriserades »Eugenie» med entreaktsscenerna (se del IV sid. 165). Titelrollen utfördes af Fanny Hjortsberg, förut spelad af Ch. Erikson, hvilken nu öfvertagit fasterns roll; brodern utfördes af Stjernström; Almlöf hade kvar