Sida:Phrénologien bedömd från en Anatomisk ståndpunkt.djvu/10

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
184

lika så äro flocculi, mandlarna och undre vermes inbäddade omkring medulla oblongata och hjernstamman. Den öfver undre ytan af cerebellum afmodellerade delen af nackbenet, som af Sandifort erhållit det ganska passande namnet receptaculum cerebelli, ligger dock, som många redan länge anmärkt, till stor del så långt inom de yttre nackmusklerna, och så nära inåt hufvudets förening med ryggraden, att den ofta endast till ringa del kan kännas. Phrenologerne förlägga i denna region uttrycket af köns- och fortplantningsdriften, och anse cerebellum för dennas centralorgan. Knappast har mot någon del af phrenologien flera och strängare bevis blifvit framlagde, än just mot denna; det oagtadt vidhålles den vederlagda åsigten med lika ihärdighet. — Som bekant är, saknas bland fiskarna cerebellum hos Amphioxus, hos Myxine är den klufven, hos Petromyzon endast bladformig commissur. Efter det betydliga omfånget af dessa djurs genitalapparater har man ej skäl att betvifla en desamma motsvarande ringare könsdrift. Då hos dessa, de lägsta vertebraterna, cerebellum aftager och slutligen upphör, så är allt skäl att antaga detta ännu mera vara fallet bland djur utan ryggmerg, hos hvilka könsdriften ofta spelar en vida mer framstående role än hos vertebraterna. Gå vi åter till vertebraterna, så finna vi lilla hjernan hos de nakna amphibierna, såsom Grodor och Salamandrar, äfven reducerad till en enkel bladformig commissur, ehuru, såsom Joh. Müller yttrar, «deras könsdrift har blifvit ett ordspråk.» Föga är detta organ utbildadt hos Foglarne, och huru långt står det icke hos Däggdjuren tillbaka efter Menniskan i utbildning af dess hemisphærer? Såsom allmänt är bekant står cerebellum på en ganska låg utveckling hos Gnagarne, hvilka dock i allmänhet hafva så stark parningsdrift. Många exempel kunde anföras ur den pathologiska anatomien, som äfven tala mot Galls sats. Ett