Sida:Phrénologien bedömd från en Anatomisk ståndpunkt.djvu/14

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
188

cranier äro låga, långa, ofte smala, med särdeles utskjutande, oftast smal nacke.

Fornsvensk från Öland
Moscov. Ryss.

De Slaviska och Tschudiska, bland vilka flera grenar ernått hög grad af cultur och företett stora snillen både i vetenskap och konst, men dock i det hela, i de flesta hänseenden, intaga en culturgrad, underlägsen de Celtiska och Germanska folkens, hafva högre och i allmänhet bredare, men vida kortare cranier, oftast med starkt utvecklade lubera parietalia, och stupande flata nackar, utan att hvarken i könsförhållanden, barnakärlek, tillgifvenhet för hembygden, eller vänskaplighet stå efter de dolicho-cephaliske Skandinaverne, Germanerne och Celterne.

Bland Asiaterne finna vi ungefärligen samma motsatser emellan Hinduen med lågt, långt hufvud, och Turkomanen, Turken, Afghanen med högt, kort.