De bland gamla verldens folk hvilke äro särdelse utmärkte genom höga cranier, äro de så kallade ägta Polynesierne, till hvilka räknas Sandwichs öborne, Ny-Zeeländare m. fl. Deras cranier äro i allmänhet stora. Deras själsegenskaper motsvara icke denna form efter phrenologernas sätt att se och sluta.
Malayernas cranier äro af medelstorlek, höga, något breda och med korta, ofta breda nackar, och stora tubera parietalia. Deras skaplynne visar inga egenskaper, som enligt phrenologiens reglor äro denna form motsvarige.
Australiernes (Austral-negrenes) hufvudskålar äro like Negrernes, nemligen medelstora, smala, något låga, aflånga och med utskjutande, långtsluttande, afsmalnande nackar; i afseende till själsegenskaper stå de på ett af de lägsta trappstegen, långt under Hottentotter, Kaffrer och Negrer. Jag betviflar att någon opartisk skulle af deras skallar form sluta till detta folks låga ståndpunkt. Sjelfva de stora käkarna äro icke så framstående som bland många Kaffrer- och Negerstammar.
De Afrikanska folkslagen hafva alla de aflånga hufvudskålsformen, ifrån Buskmannen och Hottentotten, till Abyssiniern och Kabylen; de sednare cranier äro, med undantag af i allmänhet större käkar, ganska lika de Germaniske folkens; de äro dock alla, dels vildar, dels nomader och råa folkslag, bland hvilka, med få undantag, hvarken civilisation eller kristendom förmått göra några varaktiga framsteg.
Ibland de Amerikanske menniskoracerne förekomma äfwen både dolichocephaliska och brachycephaliska folkslag. Ingenstädes finnas sådane ytterligheter i dessa former som i den
