»Här! — nej, inte jag! — men ni borde göra det — gott hus — bra sängar — Wrights här bredvid dyrt — mycket dyrt — en halv krona på räkningen, bara ni ser på kyparen — sätter upp mera på er, om ni äter hos en vän än om ni åte i kafferummet — konstiga kurrar — mycket!»
Mr Winkle vände sig till mr Pickwick och mumlade några få ord; en viskning gick från mr Pickwick till mr Snodgrass, från mr Snodgrass till mr Tupman, och jakande nickar på huvudet växlades. Mr Pickwick vände sig nu till främlingen och sade:
»Ni gjorde oss en mycket stor tjänst i dag på morgonen, sir. Skulle ni vilja tillåta oss att ge er ett ringa bevis på vår tacksamhet genom att utbedja oss ynnesten av ert sällskap till middagen?»
Med största nöje — fördristar mig visst inte att diktera matsedeln — men höns med champignoner — förträfflig rätt — hur dags?»
Låt mig se», svarade mr Pickwick och såg på sin klocka. »Hon är nu tre. Skola vi säga klockan fem?»
»Passar förträffligt», sade främlingen — »precis klockan fem — till dess — få ni ta hand om er själva!»
Och lyftande sin tillknycklade hatt ett par tum från sitt huvud och därefter vårdslöst sättande den tillbaka tämligen mycket på ena sidan, gick främlingen, med det halva karduspappers-paketet stickande ut ur fickan, raskt över gården och ut på gatan.
Sedan en enskild sal hade blivit beställd, sedan man hade undersökt sängrummen och rekvirerat middagen, gick sällskapet ut för att taga staden och den kringliggande trakten i betraktande.
Vid en omsorgsfull genomläsning av mr Pickwicks anteckningar rörande de fyra städerna Stroud, Rochester, Chatam och Brompton, ha vi icke funnit att hans uppfattning av deras utseende i någon synnerlig mån skiljer sig från andra resandes, som befarit samma trakter. Hans allmänna skildring är lätt sammanfattad.
»Dessa städers förnämsta produkter», säger mr Pickwick, »tyckas vara soldater, sjömän, judar, räkor, officerare och varvsarbetare. De huvudsakligaste artiklar, som hållas till salu på de allmänna gatorna, äro skeppsförnödenheter, spisbröd, äpplen, fisk och ostron. På gatorna råder mycken livlighet, som egentligen härleder sig från soldaternas glada sällskaplighet. Det är sannerligen högst angenämt för ett människovänligt sinne att se dessa tappra män ragla framåt under inflytande av ett animaliskt och spirituellt överflöd, i synnerhet då vi erinra oss, att det bereder den yngre manliga befolkningen ett billigt och oskyldigt nöje att följa efter och skämta med dem.
Förbrukningen av tobak i dessa städer (fortfar mr Pickwick) måste vara mycket stor, och lukten på gatorna måste vara särdeles behaglig för dem som äro synnerliga älskare av rökning. En ytlig betraktare skulle möjligen kunna invända emot smutsen på gatorna; men för dem, som uppfatta den såsom ett bevis på livlig trafik och kommersiell välmåga, är den i hög grad tillfredsställande.»
På slaget fem infann sig främlingen, och strax därefter middagen. Han hade befriat sig från sitt karduspappers-paket, men icke förändrat något i sin dräkt, och var, om möjligt, ännu mera talför än förut.
»Vad är det där?» sade han, då kyparen tog av ett av locken.
»Tungfisk, sir.»
»Tungfisk — ah! — präktig fisk — all sådan kommer från London — diligens-ägarne ställa till politiska middagar — vagnslaster med tungfisk — dussintals buteljkorgar — listiga gökar. Ett glas vin, sir?»
Med största nöje, sir», sade mr Pickwick — och främlingen drack vin, först med honom, och sedan med mr Snodgrass, och sedan med mr Tupman, och sedan med mr Winkle, och sedan med hela sällskapet på en gång, nästan lika fort som han talade.
»Satans väsen i trappan, kypare!» sade främlingen. »Bänkar gå upp — snickare komma ned — lampor, speglar, harpor. Vad skall det bli av?»
»Bal, sir», sade kyparen.
»Assemblé — vasa?»
»Nej, sir, inte assemblé. Bal för välgörande ändamål, sir!
»Vet ni om det finns några vackra fruntimmer här i staden, sir?» frågade mr Tupman med livligt intresse.
»Åh, riktigt förtjusande! — Kent, sir — varenda människa känner Kent — äpplen, körsbär, humle och fruntimmer. Ett glas vin, sir?»
»Med största nöje», svarade mr Tupman.
Främlingen fyllde och tömde.
»Jag skulle bra gärna vilja vara med», sade mr Tupman, återkommande till frågan om balen. »Bra gärna!»
»Biljetter finnas att köpa i skänkrummet, sir», inföll kyparen. En halv guiné stycket, sir.»
