»Jo, förskräckligt, ers nåd», svarade Grummer, som hade ett dunkelt intryck av att det någonstädes luktade rom.
»Se så, mr Jinks», sade borgmästaren, »låt nu Grummer gå ed.»
Grummer avlade genast eden; men som han var svävande i sin berättelse och mr Nupkins middagstimme var nära, gjorde mr Nupkins processen kort genom att förelägga Grummer ledande frågor, vilka Grummer besvarade så bekräftande som möjligt. Förhöret gick därför mycket lätt och ledigt, så att mr Weller överbevisades om att ha gjort sig skyldig till två överfall, mr Winkle till en hotelse, och mr Snodgrass till en knuff. Då allt detta var undanstökat till borgmästarens belåtenhet, rådplägade han och mr Jinks i viskande ton med varandra.
Då rådplägningen hade räckt vid pass tio minuter, gick mr Jinks ned till sin ända av bordet, medan domaren med en inledande hostning rätade upp sig i sin länstol och just skulle till att börja sitt tal, då mr Pickwick tog till orda.
»Ursäkta, sir; att jag avbryter er», sade mr Pickwick; »men innan ni börjar att uttala och verkställa den mening, ni möjligen fattat på grund av här avgivna förklaringar, måste jag yrka på min rättighet att bli hörd för så vitt min egen person vidkommer.»
»Håll mun, sir!» sade borgmästaren i barsk ton.
»Jag måste hänskjuta till er, sir —» sade Pickwick.
»Håll mun, sir», inföll borgmästaren, »annars låter jag en av konstaplarna leda ut er.»
»Ni kan befalla edra underordnade till vad ni behagar, sir», sade mr Pickwick, »och att döma av de bevis på deras lydnad, som jag har varit i tillfälle att bevittna, betvivlar jag inte, att de skola verkställa vad som dem blir befallt; men jag tager mig i alla fall den friheten, sir, att yrka på min rätt att bli hörd, innan jag föres ut med våld.»
Mr Nupkins betraktade mr Pickwick med den djupaste förvåning över denna oerhörda fräckhet å hans sida och stod tydligen i begrepp att giva ett mycket hetsigt svar, då mr Jinks ryckte honom i ärmen och viskade honom något i örat. Härpå gav borgmästaren ett halvhögt svar, och därpå upprepades viskningen ånyo. Mr Jinks gjorde honom ögonskenligen föreställningar.
Slutligen sväljde borgmästaren med en sur min sin obenägenhet att lyssna till vad som sagts honom, vände sig till mr Pickwick och sade i skarp ton:
»Vad är det ni har att säga?»
»För det första», sade mr Pickwick, i det han genom sina glasögon utsände en blick, för vilken själva mr Nupkins måste skälva, »för det första önskar jag att veta, varför jag och min vän här ha blivit förda hit.»
»Måste jag säga honom det?» viskade borgmästaren till Jinks.
»Ja, det gör ni klokast uti, sir», viskade Jinks tillbaka.
»En av ed fästad angivelse har blivit gjord hos mig», sade borgmästaren, »att det är att befara, att ni ämnar inlåta er i en duell, och att den där andra karlen, Tupman, är er medbrottsling och medhjälpare däruti. Därför — vad säger ni, mr Jinks?»
»Mycket rätt, sir.»
»Därför uppmanar jag er båda — detta är ju den lagliga formen, mr Jinks?»
»Ja visst, sir.»
»Att — att — att vad, mr Jinks?» sade borgmästaren förtretad.
»Att ställa borgen, sir.»
»Ja. Därför uppmanar jag er bägge att — såsom jag ämnade säga, då jag avbröts av min skrivare — att ställa borgen.»
»Säker borgen», viskade Jinks.
»Jag fordrar säker borgen», sade borgmästaren.
»Av folk här i staden», viskade Jinks.
»Borgen måste utgöras av folk här i staden», sade borgmästaren.
»Var och en för femtio pund», viskade Jinks, »och naturligtvis måste de vara husägare.»
»Jag fordrar två borgesmän, vardera för femtio pund», sade borgmästaren högt och med stor värdighet, »och naturligtvis måste de vara husägare.»
»Men så betänk då, sir», sade mr Pickwick, vilken jämte mr Tupman var idel förvåning och förtrytelse, »att vi äro fullkomligt främmande här i staden. Jag känner lika litet några husägare här, som jag hyser avsikt att duellera med någon människa.»
»Det är mycket möjligt», sade borgmästaren; »det är mycket möjligt — inte sant, mr Jinks?»
»Jo visst, sir.»
»Har ni något mer att säga?» frågade borgmästaren.
Mr Pickwick hade verkligen en hel hop mer att säga, vilket han även otvivelaktigt skulle ha sagt, till föga båt-
