( 56 )
Se der det långa twång det andelösa ok /
Som håller en från sömn / den andra från sin bok
Dock say mig hwad en lärd sin Hustru har at wita?
Han kan så mycket mer de stora syslor syta /
Han kan hwad wigtigt är des bättre förestå /
När hon beflitar sig at sköta om de små /
Så at en sådan wäl en Hustro måtte tacka /
När han ei sörja tör / för brygga eller baka /
För wärma eller mat / men alt i medler tid /
Alt Hus-bekymmer qwit / studera får i frid /
Och när han trötnar wid / at läsa eller skrifwa /
Hwar kan han tiden se'n / med större ro fördrifwa?
Hwar får hans trötta kropp en mera liuflig hamn?
Än hos et artigt barn / ell' i sin Hustrus famn.
Dock som wi Purpur ei i alla Sneckor finna /
Så fins ei heller frögd och frid hos hwarje Qwinna /
Och då först gäller rätt at wisa lärde prof /
Då har en Socrates sin hela Konst behof /
Det är ei giordt der med i all sin tid studera /
Man måste hwad man lärt sig och til nytta göra /
Wårt Hus- och Hus-beställ kan oss wid handen ge
Wår werldz-förfarenhet der wid at låta se.
Men öfwer alla säll den detta målet hinner /
Den i en silkes säng / en dubbel lycka winner /
De Lärdas hufwud-bråk / håls föga skattar wärdt /
Hwad nu en Boman får är mäckta snart förtärt.
Kårt sielfwa namnet kan wårt Äckta Stånd förfäckta /
Det blir för alla Stånd det ädla och det Äckta /
Äldst / heligt / hedersamt som är och blifwa lär /
Så länge Dygd och Wett / af Äckta Adel är.
