Sida:Post- och Inrikes Tidningar 1835-12-24.djvu/3

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs


Litterära och Konst-Nyheter.

The London Review.

Inom Englands periodiska litteratur har man nyligen iakttagit ett fenomen, som lofwar att bilda en fullkomlig diversion till de förut rådande, hwar på sitt wis organiskt utbildade meningarna om statens sannskyldiga wäl. Det är nemligen bekant, att allmänna tänkesätten dela sig inom England uti 2:ne stora fraktioner, Tory- och Whigpartierna, båda under sekler utwecklade och öfwergångna i system, båda med sina representanter i praktiska förhållanden, så wäl som i den politiska och stats-ekonomiska litteraturen. En ny qwartalsskrift, The London Review, som med detta år tagit sin början, har deremot, i sin första anmälan för allmänheten, öppet förklarat, att den ämnar taga en fullkomligt sjelfständig wäg, ger "båda de aristokratista partierna" orätt, och anser ingenting kunna för en werklig reform uträttas med "deras organer, de twå förnämsta revuerna" (naturligtwis Quarterly och Edinburgh Review). "Tories", säger den, "hoppas att få bibehålla det bestående sådant det är; Whigs åter, att till sista stunden uppskjuta alla förändringar, och att, när detta ögonblick inträder, uppoffra — icke hwad som är odugligast, utan hwad som är swårast att förswara, och just så mycket som sätter dem i stånd att betrygga återstoden." Den nya tidskriftens syftemål wore deremot, "att beskydda och stärka allt som är godt, samt utrota allt som är dåligt"; utan att söka någon sammanjemkning meningarna emellan, wille den ha till ögonmärke blott hwad "som i sig sjelf är bäst." Den tänkte för öfrigt skilja sig lika mycket från den "blinda och fanatiska" hopen af reform-älskare, som från dem, hwilka lefwa på ytan, bland detaljer och tillfälligheter; den wille gå lugnt fram, medan tid ännu är inne; den wille grunda sina åsigter på en systematisk och syntetisk betraktelse, och, med ett ord, wara uttryck och organ för de wettenskapliga reformatörerna (Philosophical Reformers). Hwad den bestämdt lofwade, wore, att "söka undwika den efemera litteraturens rådande fel", — att "sätta ord i stället för idéer"; dess afsigt wore, icke att "afspegla läsarens egna åsigter, utan rätta sådana som äro irriga", o. s. w. Jemwäl i litteraturen hoppades den, att kunna uppnå "en högre kritisk ståndpunkt." Slutligen wille Redaktionen endast answara för hwarje artikels allmänna tendens, upplåtande för öfrigt rum åt individuella åsigter; hwarföre uppsatserna skulle förses med särskilta namnteckningar — någonting, som annars sällan eller aldrig brukas i Engelska jurnaler.

Kan den nya Tidskriften lösa det stora problem, den förelagt sig, så kommer den otwifwelaktigt att få ett utomordentligt inflytande. Att dömma dock af det första häftet (det enda. Referenten haft tillfälle att se), synes fenomenet icke blifwa af så stor märkwärdighet. Några högre åsigter af samhällets ändamål, någon djupare blick i tidens innersta, någon mera wettenskapligt genomförd åskådning af statens organiska förhållanden, har man i de meddelta artiklarna ej kunnat erfara; åtminstone i dessa hänseenden ingenting öfwerraskande. I fråga om behandlingssätt fästes dock uppmärksamheten wid en recension af ett filosofistt arbete; den är utmärkt af mycken dialektik, och har en långt strängare filosofisk hållning, än man är wan att finna i Engelska jurnaler, hwilka ock i allmänhet ytterst sällan befatta sig med rent spekulativa ämnen. En annan artikel åter, om folkskalden Ebenezer Elliot, är snarare enfaldig än djupsinnig. Ett par öfriga litterära uppsattser äro rätt läsbara; men lika goda har man förut sett, mer än en gång, i Englands tidskrifter.

London Review, om den ock lofwar att bli ett ganska förtjenstfullt kritiskt tribunal, har emellertid ännu icke uppenbarat alla de egenskaper, som berättiga till den höga och öfwerlägsna tonen i adressen till allmänheten. Att gifwa sig sjelf ett stort wärde, och underkänna andras bemödanden, plägar icke wara rätta kännetecknet på den utmärkta förtjensien, hwilken i handling, mera än i egna bekännelser, ådagalägger sitt allwar, sitt lugn, sina syften för fäderneslandets och mensklighetens bästa.


Wigde i landsorterna.

Auditören Adolf Carell och Mamsell Carolina Elisabet Ramström, wigde å Ekenäs Säteri i Södermanland den 15 Nov.

Grosshandlaren John Magnus Åkermark och Mamsell Sofia Areschoug, dotter af afl. Wågmästaren Martin T. Areschoug och dess efterlemnade Enka Sofia C., född Greiffe, wigde i Göteborg den 10 Nov.

Jernkramhandlaren i Stockholm, N. A. Lönnerberg och Jungfru L. F. Edlund, wigde på Ekhofs Sätesgård i Södermanland den 10 Dec.

Handlanden P. Wahlström och Mamsell. E. E. Drake, dotter af afl. Tobaksfabrikören och Handlanden Sal. Drake och dess k. Maka A. C. Frisk, wigde i Hudikswall d. 19 Nov.

Döde i landsorterna.

Friherre Elias Christoffer Rappe, död på Råsnäs den 28 Nov., i dess 91:sta års ålder.

Pastoren O. G. Lagerström, död wid Skagershults Prestgård i Nerike, i dess 36:te års ålder.

Gustaf Herman Ulrik, son af Brukspatronen L. G. v. Celsing och dess k. Maka, död på Fräkentorp den 13 Dec., 1 år, 8 månader och 23 dagar gammal[1].

Afl. Slottspastorn å Carlstens Fästning, Henr. Harckens efterlemnade Enka, Anna Margreta Harckens, född Offenberg, död i Marstrand den 5 Dec., i dess 92:ra års ålder.

Enkefru Helena Sofia Lindius, född Nordstén, död på Döderhultswik den 2 Dec., i dess 81:sta års ålder[1].

F. d. Handlanden P. Bergmans k. Maka, född Brita Maria Oldenburg, död på Distorp nära Linköping den 9 Dec., i en ålder af nära 54 år[1].

Afl. Kammakaren P. Selenii efterlemnade Enka, Maria Margareta, född Holtzberg, död i Norrköping d. 11 Dec., 66 år gammal[1].

Mamsell Ulrika Castorin, död i Strengnäs d. 27 Nov., i dess 70:de års ålder[1].


Landssekreteraren i Uleåborgs och Kajana Län, Lagmannen, Riddaren af Kejserl. S:t AnnaeOrdens 2:dra och S:t WladimirOrdens 4:de Klass, Joh. Fredr. Clasen och Mamsell Maria Amalia Enbom, wigde å Landtstället Torpet i Tjo Socken af Uleåborgs Län den 27 sistl. Aug.

Landshöfdingen och Riddaren S. F. von Borns k. Maka, Catarina Elisabet von Born, född von Morian, död i Åbo stad den 18 sistl. Okt., i dess 43:dje års ålder.

Öfwerstelöjtnanten, Kommendanten och Riddaren af Kongl. SwärdsOrden, James Harlef Haasums k. Maka, Anna Louise Haasum, född Norderling, död å ön S:t Bartelemy den 2 sistl. Sept., i en ålder af 38 år.


Af förekomne anledningar kommer det till den 21 nästk. Jan. med Årstads Härad utlysta WinterTing, att hållas å Rådhuset i Falkenberg, i stället för å wanliga Tingsstället Heberg. Jönköping den 19 Dec. 1835.


Enligt till Kongl. Öfwer-PostDirektörsEmbetet ingången rapport, är PostJakten S:t Johannes af is hindrad, att tills widare fortsätta dess wanliga fart emellan Ystad och Greifswald; och kommer, i följd häraf. brefwexlingen under tiden på Kontinenten att endast gå öfwer Danska Staterna; hwilket, så wäl till Korrespondenters och Resandes som samtlige Postförwaltares underrättelse, härmed tillkännagifwes Stockholm den 23 Dec. 1835.

E. Lagerheim.
A. W. Grundelstierna.

I följd af Kongl. Maj:ts Nådiga Beslut under d. 13 sistl. Okt,, kommer den nuwarande enkla Postgången emellan Åmål och Westra Ed på Dahlsland, att med nästk. års början förändras till dubbel i hwarje wecka; hwilket Kongl. Öfwer-PostDirektörsEmbetet till wederbörande Korrespondenters underrättelse härmed welat tillkännagifwa. Stockholm den 7 Dec. 1835.

E. Lagerheim.
A. W. Grundelstjerna.

Hos Kongl. KommerseCollegium är i officiel wäg anmäldt, att, enligt hwad ÖfwerLotsen i Jullands Distrikt under den 27 sistl. Nov., kungjordt, en lotsbåt kommer, när wäderleken sådant tillåter, att kryssa wid Skagen, och att lotsar derå kunna erhållas till Jutländska kusten och Bälterna, samt af kända personer ända till Sundet; hwilket Kongl. Collegium härigenom welat till wederbörandes kännedom meddela. Stockholm den 14 Dec. 1835.


I anledning af gjord ansökning om förändring i terminen för den marknad, som i Carlskrona årligen åtta dagars tid hålles i början af Juli månad, och dess inskränkning till fyra dagar, har Kongl. KommerseCollegium funnit godt tillåta, att nämde marknad må nästkommande år hållas å den 28 Juni och räcka fyra dagar; hwilket Kongl. Collegium härigenom welat till wederbörandes kännedom meddela. Stockholm den 11 Dec. 1835.


Kongl. KommerseCollegium har härigenom welat till wederbörandes kännedom meddela, att Handlanden i Corfu, Fredrik Gysi, blifwit förordnad till Swensk och Norrsk ViceKonsul för Jonista Öarna. Stockholm den 21 Dec. 1835.


Sedan, genom den 5 i denne månad bewiljadt Nådigt Afsked för Andre Landtmätaren i Södermanlands Län, Carl Christian Greiff, Andre Landtmätare-tjensten i berörde Län blifwit ledig; alltså warder sådant till hågade Sökandes underrättelse härmedelst kungjordt; börande till Kongl. Maj:t ställde underdåniga ansökningar till denna tjenst tillika med meritförteckningar och handlingar, behörigen karterade, sist inom 56 dagar ifrån nedanstående datum, wara till Kongl. GeneralLandtmäteriKontoret ingifna. Stockholm den 15 Dec. 1835.

Carl af Forsell.
G. R. Lagerstråle.

Till den genom afskedstagande ledigblefna Notarie-tjensten wid KämnärsRätten här i Staden äga kompetente Sökande att, med bifogande af behöriga tjensteförteckningar, skriftligen anmäla sig hos Magistraten, inom 56 dagar härefter. Norrköpings Rådhus den 9 Dec. 1835.

Borgmästare och Råd.

Genom wunnen befordran äro Sysslomanna- och Notarie-tjensterna wid härwarande LänsLasarett och Kurhus lediga, den förra med 200 Rdr och den sednare med 50 Rdr Bko årlig Lön. Och böra de, som åstunda dessa tjenster, sina ansökningar dertill med merit-förteckningar ingifwa till Direktionen eller dess Ordförande, inom 56 dagar härefter, den till Sysslomanna-tjensten åtföljd af twenne wederhäftige Mäns borgen för både kontant uppbörd och för om händer hafwande inventarier. Uddewalla d. 23 Nov. 1835.

På LänsLasaretts- och KurhusDirektionens wägnar,

A. Westerdahl.

Uti Upsala LandtRänteri hafwa följande medel blifwit deponerade: År 1825, d. 9 Mars, genom Assessoren Lychou, uttagna böter för felande uppgift till 1815 års Mantalsskrifning, 20 Rdr; samma år, d. 13 Juli, Hr Lagmannen af Klinteberg, böter enligt Kongl. Swea HofRätts Utslag d. 20 Juni 1825, 6 Rdr 32 sk., och samma år, d. 25 Okt., P. G. Marelius, en rest på en köpeskilling, 9 Rdr 15 sk. 3 rst. Och som dessa depositionsmedel äro 10 år gamla; alltså, och i följd af Kongl. Maj:ts Nådiga Förordnande samt Kongl. Maj:ts och Rikets StatsKontors derpå grundade skrifwelse d. 29 Okt. 1828, warda wederbörande erinrade, att, inom natt och år härefter, sig härstädes anmäla och styrka sin äganderätt till de nedsatta medlen, hwilka i annor händelse insändas till Kongl. StatsKontoret, der den eller de, som af gällande orsaker lemnat den utsatta tiden obegagnad, derefter må sig anmäla och sina anspråk gällande göra. Upsala Slott i LandsKontoret d. 8 Dec. 1835.

På LandshöfdingeEmdetets wägnar:

J. A. Carlson.
A. Wistrand.


På grund af föreskriften uti Kongl. Brefwet d. 2 Okt. 1828, warda härigenom nedanuppräknade, i detta Läns Ränteri för öfwer 10 år sedan gjorda, depositioner till återlyftning uppsagda, med antydan till wederbörande, att, inom natt och år ifrån denna dag, sig härstädes för sådant ändamål anmäla, och då förete ej mindre utfärdade depositions-bewisen, än med Domar och Utslag m. m. styrka sin ägande-rätt till de nedsatta medlen. Kommande, om inom föreskrifna tiden ingen sådan anmälan skett, medlen att i Rikets Ständers Bank insättas, och i öfrigt så förfaras, som uti sagda Nådiga Bref är föreskrifwet: 1825, Maj d. 13, Rättegångskostnads-ersättning emellan KronoFogden Berger och Anders Andersson i Bleka, 2 Rdr 18 sk.; samt samma år, Sept. d. 16, Medel för försåld afbränd skog å Komministersbostället Getekulla inom Marks Härad, 100 Rdr, allt Bko. Wenersborg å LandsKontoret d. 4 Dec. 1835.

P. Sandelhielm.
F. H. Gasslander.

Härmed tillkännagifwes, att WexelBanken, för nya Böckers formerande och Rakningarnas kollationerande, efter wanligt bruk warder tillsluten från och med d. 2 till och med d. 31 nästk. Jan. Och åligger det alla dem, som hafwa Räkningar i WexelBanken, att, enligt 27 punkten i BankoOrdningen, inom sistnämda dag kollationera desamma med wederbörande Kamrerare derstädes, hwilka i sådant ändamål alla eftermiddagar äro i Banken tillstädes; dock blifwa, jemlikt Kongl. Maj:ts Nådiga Kungörelse af d. 6 Maj 1830, de på Banken ställda Assignationer ifrån och med d. 4 instund. Jan., då BankoDiskonten öppnas, till inlösen i WexelBanken emottagna, så widt behållning å Räkningarna finnes, om än kollationering med Räknings-innehafwaren ej skulle wara werkställd; men under det owillkorliga åliggande för Assignanterna, att sednast wid nyssbesagde månads utgång, på sätt ofwanberördt är, hafwa sina Räkningar för innew. år med Bankens Bok behörigen kollationerade, wid äfwentyr, att uti motsatt fall, i mån af den assignerade summans belopp, anses förfallna till lika böter och answar med den, hwilken utan ägande behållning assignerat på sin Räkning i Banken. Stockholm d. 19 Dec. 1835.


För Tumba Pappersbruks behof åstundas att under loppet af instund. Jan. och Febr. månader år 1836 wid Bruket kostnadsfritt levereras: 5 tunnor Hwete, 250 tunnor Råg och 10 tunnor Swarthafra af ren och strid besskaffenhet, samt 150 tunnor Kornmalt, wäl mältadt och torkadt samt fritt från Hafreblandning. Äfwenledes ett parti torr Gran- och Tallwed, som är qwist- och rötfri, hwarje famn innehållande 3 alnars höjd och 4 alnars bredd. Dessutom ett parti slagtröskad Råghalm och cirka 400 lispund friskt och dammfritt Timotejhö, båda partierna af detta årets wäxt. Derjemte under loppet af nästk. år hålla Bruket i Stockholm tillhanda uti smärre partier, successivt efter åtgången: cirka 240 kannor ren och klar Bomolja samt 8 fjerdingar grön Såpa. Öfwer hwilket allt hågade Spekulanter äga att inom den 29 innewarande December månad, till Hrr BankoFullmäktiges Expedition 3:ne trappor upp uti Bankohuset, låta aflemna förseglade skriftliga anbud, hwilka, hwad Spannmålen beträffar, böra åtföljas af prof och innehålla utsatt wigt jemte lägsta pris per tunna, samt i anseende till Weden bestämma, jemte priset, äfwen dess längd. Tumba Pappersbruk den 9 Dec. 1835.


Societets-bolaget i Örebro anmodar Innehafwarne af 1815 års Aktier å 1/36 uti besagde Bolag, med dertill hörande Gård och Inventarier, att dem före denna månads utgång hos Brukspatronen P. J. Grill i Örebro till anteckning och kollationering uppwisa; och får tillika tillkännagifwa, att endast dessa äro gällande, sedan äldre särskilta Aktier, dels uti ett Dans- och dels uti ett Societets-bolag, wid nuwarande Bolags stiftelse ingingo uti liqvid för dessa sednare. Aktier. Örebro d. 8 Dec. 1835.

Direktionen.

Notifikationer.

Års-Proklamata, Stämningar och Domar
i Skuldfordrings- och Konkursmål.

= Till Konungens Befallningshafwande i Stora Koppoarbergs Län!

Resolution:

Med stöd af 8 Kap. 14 §. Utsökningsbalken, warda nedannämde Grubb Erik Ersson och Kall Anders Olsson, genom denna dag utfärdad efterlysning, förelagda, att, inom 6 weckor efter det denna Resolution finnes uti Sweriges Stats-Tidning tredje gången införd, förklaring uti nedanomförmälte lagsökningsmål härstädes afgifwa, wid äfwentyr att detsamma, utan deras widare hörande, på förebragta skäl afgöres. Kommande för sådant ändamål handlingarna i målet att under tiden här å LandsKansliet wara för dem att tillgå. Fahlun af LandsKansliet d. 25 Sept. 1835.

P. D. Lorichs.
L. S.
D. Westblad.

Sedan Konungens Befallningshafwande, uti skrifwelse d. 24 sistl. Aug., behagat meddela mig att wederbörande Kronobetjening anmält, det Grubb Erik Ersson i Westermyckeläng, Elfdahls Socken, och hans Löftesman Kall Anbers Olsson derstädes, hwilka, tillika med andra Löftesmannen Hård Erik Ersson i berörde By, d. 8 sistl. April blifwit af mig lagsökta hos Konungens Befallningshafwande, för Rikets Ständers BankoDiskontwerks d. 24 sistl. Jan. förfallna fordran af 120 Rdr Bko, icke kunnat i hemorten anträffas för att Lagsöknings-memorialet delgifwas, samt att okändt wore hwarest Grubb Erik Ersson och Anders Olsson för det närwarande wistades; så får jag ödmjukligen anhålla, att dessa twenne sistnämda måtte genom allmänna Tidningarna kallas att, till wiss utsättande dag, å det emot dem gjorda påstående swara, wid äfwentyr att målet eljest på för handen warande skäl afgöres. Utbedjande jag mig tillika, att Konungens Befallningshafwandes Resolution å denna min ansökning måtte till införande i Tidningarna mig meddelas. Stockholm den 14 Sept. 1835.

På Rikets Ständers BankoDiskontwerks wägnar,
L. Carlqwist.

= Norrköpings RådhusRätt har, genom offentlig Stämning denne dag, kallat afl. Klensmeden Johan Erik Edbergs samtlige Borgenärer, att, före kl. 12 på dagen, Onsdagen d. 17 Febr. nästk. år, sina fordringar hos RådhusRätten anmäla och styrka, på sätt Konkurslagen stadgar, wid äfwentyr att förlora all talan i saken. Norrköpings Rådhus den 15 Aug. 1835.

= Att Örebro RådhusRätt, genom denne dag utfärdad offentlig Stämning, kallat och förelagt Hr Rådmannen J. S. Alms och dess Frus Sara Springhorns samtlige Borgenärer, att å Måndagen den 16 Maj nästa år, kl. före 12 på dagen, inför RådhusRätten härstädes sina fordringar i laga ordning bewaka, wid talans förlust; sådant warder

  1. 1,0 1,1 1,2 1,3 1,4 Hwilket endast på detta sätt slägt och wänner tillkännagifwes. Sorgebetygelse undanbedes.