stöter öfver allt på spår af Romarne. Så t. ex. vid Enns, det fordna Laureacum, hvars namn fortlefver i den lilla närbelägna byn Lorch, ser man ännu gamla Romarfängelser inne i Staden och en mängd nyligen uppgräfna antiquiteter af sällsynt värde. Man visar ännu stället, der, under de Kristnas grymma förföljelser under Galerius (304), den kristlige Tribunen Florian blifvit störtad i Ennsfloden. Sanct Florian heter ännu ett Augustiner-Stift, beläget en half mil derifrån, det äldsta af alla kloster i Österrike, grundadt vid år 455 af den Noriske Aposteln Sanct Severin. På andra sidan om Linz ligger åter en gammal Romarstad Wels, det fordna Ovilabis. En Romersk bronze, en Merkur, är nyligen der nära prestgården uppgräfven. Jag gjorde från Lambach en utvandring till den praktfulla kyrkan in der Baura, som ligger på en höjd vid Traun. Den är högst egen i sitt slag, är byggd till den Hel. Treenighetens ära, och har derföre formen af en triangel, har tre torn, tre fronter, endast tre fönster, tre altaren af trefärgad Siciliansk marmor, tre orgelverk, tre sakristior, trefärgad marmor-mosaik, och laternan i taket är smyckad med en tresidig förgyld pyramid. Denna praktbyggnad, utan och innan beklädd med marmor, lärer hafva kostat 333,333 floriner, och på det att denna summa skulle blifva jemn, blefvo 333 st. fattiga bespisade med öfverskottet. Mer kan man väl ej göra till det hel. tretalets ära. Jag följde ej stora stråkvägen till Saltzburg, utan vek af åt venster, för att få se det sköna Saltzkammergut. Fåfängt skulle jag försöka beskrifva dess paradisiska skönheter. För något så herrligt har jag ej ord. Framför allt intog mig det romantiska Mondsee, beläget vid en sjö af samma namn. Naturen har der så många kapriser och är i dem alla så älskvärd, så tjusande skön, att man nästan tror sig hafva en synvilla; man kan knappt förmoda, att det är på fullt allvare, att det är hela året om, som något så skönt kan fasthållas på en jordfläck. — Och ändå såg jag hela denna förtrollande nejd i ofördelaktig dager. Det var redan höst och dimma, och fåfängt bad jag solen ett ögonblick stiga ur molnen att belysa mitt paradis. Genom de omliggande Snöbergen var der också redan bra kallt, och mig felades egentligen två saker: solsken och ullstrumpor. Jag var varm om hjertat, men frös om fötterna, som i en Julotta. Emellertid — jag ber Tharand och *** innerligt om förlåtelse — men Mondsee är väl ändå den skönaste natur, som ännu mött mig på resan. — Öfver mitt uppehåll i det märkvärdiga Saltzburg har jag nyligen afsändt till Upsala en lång epistel, med hvars upprepande jag ej vill trötta. Min vistelse der var eljest rik på äfventyr och besynnerliga sammanträffningar. En dag upptäckte jag t. ex. helt oförmodadt, att min granne vägg i vägg på värdshuset var en Svensk, Professor Dahlström från Stockholm. Vi hade hela tiden talat med hvarann Tyska, och redan uppgjort en resplan till Salinerna i Halleijn med hvarandra, innan landsmannaskapet upptäcktes. Följande dagen följdes vi till Halleijn, halkade på rygg ner i de djupa Saltgrufvorna, seglade der på den underjordiska sjön, hvars stränder voro af facklor belysta, och besågo alla öfriga underjordens under. En annan dag reste vi till en by i Bäjerska Tyrolen, der Dahlström hade den oförsigtigheten att förse sig med några välarbetade småsaker från Berchtesgaden, detta Nürnberg i miniatur. Vid gränsen, ett par mil från Saltzburg, blefvo vi anhållna, visiterade, asken under Dahlströms kapprock upptäcktes, sakerna konfiskerades, och som den dryga plikt, som Dahlström derjemte dömdes att erlägga, öfversteg hvad vi begge i redbart mynt förde med oss, sattes en beväpnad Gendarme i vår vagn, under hvars bevakning vi hade nöjet göra återresan till staden, der böterna till fullo måste utbetalas. Som bevakningen endast gällde min reskamrat, fick jag detta nöje och äfventyr gratis. Saltzburg har sedan sin sekularisering förfallit med hvart år. Dess palatser stå nästan tomma och gräset vexer ur springbrunnarna. Publiken förefaller högst obildad. Att i en stad, der Mozart är född, der Mich. Haydns stoft hvilar, höra en Opera af Bellini gifvas mer än ömkligt, det kostar på. Både röster och instrumenter voro falska, och förste violinen åt hela tiden lifligt päron. — Rummet, der Mozart är född, besökte jag.
I München har jag nu lefvat under nära en månad och dagligen haft den lyckan att umgås med vår tids utmärktaste Vetenskapsmän, såsom Schelling, Schubert, Thiersch, Görres, Frans Baader, Martius m. fl. samt med konstnärer och konstälskare, sådana som Cornelius, bröderna Boisserie och Bertram m. fl., Schellings föreläsningar och hans enskilta samtal äro lika intressanta. Den store tänkaren har behagat omfatta mig med en godhet, som ej kan annat än upprycka mig till redliga vetenskapliga sträfvanden för framtiden. Han är en stor Schwedenfreund och derjemte en entusiastisk beundrare af vår hjeltekonung. Nyligen var han helt förtjust af det tal. Konungen, vid sin återkomst till Stockholm från Norrige, höll, och som i Tyska Tidningarna varit återgifvit. — Frans Baader står tilll Schelling i ett spändt förhållande, och beskyller honom att hafva blifvit sig sjelf otrogen. Man kan ej neka Fr. Baader geni och derjemte, hvad man eljest hos Tyskarne sällan finner, qvickhet; man hörer honom gerna, men man märker dock ofta ännu lacuner i hans system, hvarföre också Tieck kallade honom en filosofisk Improvisatör. Han går ett slags kometbana, och man vet ej rätt hvar man har honom. Mig har han emellertid hedrat med Collegia privatissima hemma på mitt rum, som ofta begynnt innan jag hunnit få kläda på mig om morgnarna, och räckt till middagen. En högst ovanlig man är han i alla fall, och många nya idéer hafva gått upp för mig, under hans samtal. Jakob Böhme är för närvarande den af föregående Filosofer, som han mest hyllar. — Cornelius lefver nu här och arbetar flitigt för Loggian i Pinakotheket. Den nuvarande Kunstausstellung har att skryta med hans nyaste Cartons, bestämda att alfresco utföras i Ludvigskyrkan. Altarbilden utgöres af das jüngste Gericht. Det är på den, som man förmenat att han sänkt Goethe i helfvetet, och verkligen trodde jag icke så sjelf i början. En högst frappant likhet har ett ansigte der med de bilder, som jag sett af Goethe, såsom gammal. Cornelius är dock ledsen öfver detta utbredda rykte, och har sagt mig, att han med denna fysionomi velat uttrycka en gourmand. Expositionen är rik, såsom man har rätt att vänta i München, der hvarannan person är konstnär. — En stor tafla af Hess: Konung Ottos intåg i Nauplia, är mycket utropad. Bland de mindre har jag stött på ein Eisenhammer in Schweden, målad af Ezdorf, af hvilken jag i Stockholm sett Skottska Vuer. — Någon Svensk konstnär lefver för närvarande ej här; Södermark, här känd bland artisterne under namn af der Schwedische Major, har i München lemnat ett aktadt minne. I ingen Tysk stad byggs och målas och hugges så mycket som nu i München. — Glyptotheket ensamt vore nog för Konung Ludvigs odödlighet.
- Btr.
Döde i Stockholm.
Öfver-Ståthållaren, ÖfverHof-Jägmästaren, General-Majoren, Kommendören och Riddaren Friherre Jacob W. Sprengtportens ömt älskade Maka Fru Friherrinnan Ulrica Wilhelmina Sprengtporten, född Grefvinna Brahe, afled stilla den 4 Januari i dess 28:de år.
Enkefru Grefvinnan Charlotta Bielke, född Hård, afled stilla i Stockholm den 8 Januari 1836, i en ålder af 75 år och 1 månad.[1]
Konungens Trotjenare, Löjtnanten vid Stockholms Borgerskaps Infanteri-Corps, Hufvudmannen vid Bildhuggare-Societen, Hr Eric Österbergs ömt älskade maka, Fru Christina Österberg, född Medén, afled stilla i Stockholm den 7 Januari 1836 i en ålder af 62 år 5 månader 23 dagar.
F. d. Kammereraren Hr Anders Mavalsson, afled stilla i Stockholm den 1 Januari 1836 kl. 1/2 2 e. m., uti en ålder af 86 år. 10 månader och 14 dagar.
Döde i Landsorterna.
F. d. Justitiæ-Rådet, Landshöfdingen öfver Östergöthland med Wadstena Län, Ståthållaren på Linköpings Slott, Commendören af Kongl. Nordstjerne-Orden, Julis Utriusque Doktorn, Hr Grefve Gustaf Wathier Hamilton, afled i Linköping den 8 December 1835, 52 år och 5 månader gammal.
Öfversten och Riddaren af Kongl. Svärds-Orden samt Kejserlige Ryska S:t Annæ-Ordens 2:dra klass, Hr Gustaf von Geist, död i Chrstianstad den 15 December 1835, i dess 66 års ålder.[1]
F. d. Ståthållaren på Stömsholms Slott, Öfversten och Riddaren af Kongl. Svärds-Orden Hr Joh. Ad. von Gerdten, dog efter en långvarig sjukdom på Stensborg vid Eskilstuna den 26 Dec. 1835 66 2/3 år gammal.
Majoren och Riddaren af Kongl. Svärds-Orden Välborne Hr Abraham Axel Ruthensköld, afled stilla på dess sätesgård Olstorp, nära Alingsås, efter en längre sjukdom, den 25 Dec. 1835 i dess 66 års ålder.
Förliden gårdag, den 13 Januari, sedde 1059:de Dragningen af det Svenska Kongl. Nummer-Lotteriet här uti Stockholm, hvarvid utkommo Numrorne:
43 19 32 62 37
De på dessa Numror antecknade Flickor af Allmogens Döttrar voro:
Lisa Ericsdotter från Skaraborgs Län, Källby Socken och Brogården.
Ingrid Jönsdotter från Gefleborgs Län, Wahlbo Socken och Bäck.
Sara Lovisa Olsdotter från Örebro Län, Örebro Härad, Tysslinge Socken och Julåsen.
Gustafva Österberg från Stockholms Län, Svartlösa Härad, Salems Socken och Öster Hallinge.
Ingeborg Johansdotter från Jemtlands Län, Häggenäs Socken och Österåsen.
Till hvardera af dessa Flickor kommer, till följe af Kongl. Maj:ts för detta Lotteri i Nåder utfärdade plan, att utdelas en summa af 33 R:dr 16 sk: B:ko, som dem af vederbörande Landshöfdingar varder tillställd, så snart de träda i giftermål.
Med betalningen af Vinsterna för denna Dragning hos Lotteri-Kollektörerne till dem, som uppvisa de vunnna Original-Lottsedlarne, i hvars hand de vara må, förhålles efter vanligheten. Skulle emot förmodan, någon Lottägare emot uppvisandet af de vunna Lottsedlar, ej genast utbekomma den derå fallne vinsten, har han att anmäla sig vid Kongl. Lotteriets Hufvud-Kontor och der sin betalning undfå, ehvad vinst stiger till större eller mindre summa.
Närmare underrättelse om förloppet af denna Dragning och dervid utfallne vinster skall framdeles i Stats-Tidningen meddelas.
Med försäljningen af Lotter till 1060:de Dragningen, som kommer att gå för sig den 3 nästkommande Februari, sker nu genast början. Stockholm den 14 Jan. 1836.
Hos Kongl. Commerce-Kollegium är i officiel väg anmäldt, att Fyrskeppet Trindelen den 21 sistlidne December lemnat sin station vid ön Lessöe, hvilket Kongl. Kollegium härigenom velat till vederbörandes kännedom meddela. Stockholm den 11 Jan. 1836.
Hos Kongl. Kommerse-Kollegium är i officiel väg anmält, att den lilla Blänkfyren, som utmärkt tornet på S:t Peters-Kyrkan i Byn Kerity-Pemarih uti Franska Departementet Finistère, blifvit i slutet af sistlidne November månad borttagen och ersatt genom en fyr af samma slag, men med mindre starkt sken, hvilken alla nätter hålles tänd på det bredvid förenämde Kyrka nyligen uppförda torn, beläget vid 47° 47' 53" nordlig latitud, och 6° 42' 44" vestlig longitud. Den nya lysningsapparaten är anbragt vid 41 metrers höjd öfver hafsytan under dagjemningen, och de olika skenen efterfölja hvarandra hvarje half minut. Vid klart väder synes fyren på sju franska sjömils afstånd, men det mattare skenet upptäckes först på ett afstånd af fyra mil. Hvilket Kgl. Collegium härigenom velat till de sjöfarandes kännedom meddela. Stockholm den 30 December 1825.
Stockholms Stads Handlande Borgerskap kallas att infinna sig å Rådhuset Fredagen den Femtonde uti innevarande månad, kl. Tolf å dagen, för att inom sig utvälja Deputerade, hvilka, i följd af Kongl. Maj:ts Nådiga föreskrift, böra, gemensamt med Deputerade af Magistraten, utarbeta förslag till Taxor för afgifter till Staden å handeln och sjöfarten. Stockolms Rådhus den 8 Januari 1830.
Aktieägare i härvarande Rederi Bolag, kallas till första Ordin. Bolagsstämma, den 23 näatkommande Januari 1836, kl. 10 f. m., å vanligt ställe. Westerås d. 31 Dec. 1835.
- Direktionen.
Samtlige Intressenter uti Persbergs större Grufvebolag, varda härmedelst kallade till Grufvestämma, som börjas å Persbergs Grufvefogdegård, Måndagen den 29 Februari 1830, kl. 9 f. m., för att afgöra om räkenskaperna för det förflutna året, samt hvarjehanda Grufvehushållningen rörande ärenden, deribland äfven förekommer huruvida Torskebäcks-Grufvan skall ödeläggas eller ej. Filipstad den 19 Dec. 1835.
- På Embetes vägnar,
- A. G. Berndes.
Till lediga Stads-Fiskalstjensten här i Staden, äga skicklige sökande, att, inom 56 dagar, efter det denna kungörelse finnes första gången i Sveriges Stats-Tidning införd, hit ingifva sine, till Höglofl. Justitiæ-Kanslers-Embetet ställde ansökningar, åtföljde af behörigen styrkte Meritförteckningar; hvilket första gången kungöres. Östhammars Rådhus den 4 Januari 1836.
- På Magistratena vägnar,
- J. W. Gezelius.
Notifikationer.
STÄMNINGAR OCH KALLELSER.
= Genom beslut den 7 dennes, har Sunnerbo Härads-Rätt stadgat att den eller de, som kunde halfva klander att anmäla emot det den 25 Oktober 1833 slutade köp, hvarigenom Sven Olofsson af Petter och Carl Jonassöner för 157 Rdr 27 sk. B:ko tillhandlat sig 1/4:dels mantal Kronoakatte Vänneböke, borde genom ordentlig Stämning sist inom 6 månader efter det underrättelse härom i Stats-Tidningen blifvit införd, göra sitt klander gällande; hvilket härmed kungöres första gången. Ljungby å Tingsstället den 17 Nov. 1835.
- På Häradshöfdinge-Embetets vägnar,
- J. Tornerhielm.
= Som Köpeskillingen för det från Kommissions-Landtmätaren C. J. Åkerman år 1830 utmätte och exekutivt försålde ett helt hemman i Rya, hvilket blifvit af Wedevägs Bruksägare inropadt, enligt företedd och af vederbörande Exekutor upprättad liqvid, icke varit tillräcklig till gäldande af fulla beloppen af de i egendomen enligt Gravationsbevis befintlige Inteckningar, så varda den eller de fordringsägare, som vid berörde tid haft Inteckningar i nämnde fastighet och icke derföre erhållit full liqvid, kallade att å första Rättegångsdagen af det Ting, som infaller näst efter en månad från denna stämnings införande 3:dje gången i Sveriges Stats-Tidning, sig infinna, för att sig förklara öfver köparnes gjorde ansökan om dödandet af besagde Inteckningar; hvaröfver utlåtande kommer att af Härads-Rätten sedermera meddelas, utan hinder af Inteckningahafvares uteblifvande eller af den omständighet, att Original-reverserne icke kunna företes. Christinelund den 22 December 1835.
- På Häradshöfdinge-Embetets vägnar,
- Fredrik Welin.
ÅRS-PROKLAMATA, STÄMNINGAR OCH DOMAR
I SKULDFORDRINGS- OCH KONKURSMÅL.
= Lunds Rådhus-Rätt har, genom utfärdad offentlig Stämning, förelagt afl. Handlanden C. Petterssons samtlige Borgenärer att sist före kl. 12 på dagen, den 15 Februari innev. år sine fordringar bevaka och styrka på sätt och vid den påföljd Konkurs-Lagen bjuder.
= Att Jönköpings Rådhus-Rätt, genom offentliga Stämningar, kallat Borgenärerne till behörigt bevakande, vid talans förlust, af ägande fordringar, kl. 11 och senast före kl. 12, 1) uti Urarfva- och Konkursmålet efter Boktryckeri-Konstförvandten S. J. Westberg och hans jemväl afl. Hustru Christina Jonsson den 15 Februari 1836, och 2) uti Slagtaren D. Skogs Afträdes- och Konkursmål den 22 i samma månad och år; del varder härmedelst kungjordt tredje gången.
= Genom offentlig Stämning har Södra Möre Härads-Rätt kallat och förelagt samtlige Fordringsägare i afl. Krigs-Rådet J. S. Forssmans på Öbbestorp, Ljungby Socken gäldbundna Bo, att på sista helgfria Måndag i Febr. månad nästkom. år 1836, infinna sig på Häradets Tingsställe Vassmolösa, för att, på sätt Konkurs-Lagen stadgar, före Rättegångstimmans slut, kl. 7 på aftonen, vid talans forlust, sina fordringar uppgifva, bevaka och med Borgenärs-ed fästa saml med hvarannan och i anledning af Enkefru Forssmans boskillnadsansökan tvista. Vassmolösa den 12 Aug. 1835.
= Södra Möre Härads-Rätt har, genom offentlig Stämning, kallat samtlige Fordringsägare i afl. Kommissions-Landtmätaren E. D. Holms gäldbundna Bo, att inlinna sig på andra Rättegångsdagen af nästk. års Lagtima Sommar-Ting, för att, på sätt Konkurs-Lagen bjuder, vid talans förlust, sina fordringar uppgifva, bevaka och med Borgenärs-ed fästa. Vassmolösa den 22 Juli 1835.
= Jönköpings Rådhus-Rätt kallar, jemlikt 9 Kap. i Kongl. Konkurs-Lagen den 12 Mars 1830, härmedelst offentligen framl. Enkefru Christina Catharina Berzelii, född Grapengiesser, samtlige Borgenärer, att, kl. 11 och sednast före kl. 12, Måndagen den 30 Maj 1830, inför Rådhus-Rätten anmäla deras fordringar, så vida all talan och betalningsrätt, icke skall förloras; ägandes likväl Borgenärerne, utan hinder häraf, sine fordringar i laglig ordning emellertid utsöka; hvilket tredje gången kungöres.
= Att Kongl. Maj:ts och Rikets Svea Hof-Rätt genom utfärdad årsstämning kallat och förelagt afl. Herr Förste Expeditions-Sekreteraren Baron C. G. Stjernstedts samtelige Borgenärer att, vid talans förlust, antingen för eller sist å den 10 Jan. nästk. år 1837, inför Kongl. Hof-Rätten vid upprop kl. 11 och innan 12 på dagen deras fordringar i vederbörlig ordning anmäla, det varder härmed första gången kungjordt;
= Att Carlstads Rådhus-Rätt dömt till offentlig stämning å afl. Kakelugnsmakaremästaren P. N. Hammarbergs Borgenärer till den 20 Juni nästk. år, och till årsstämning å Professoren, Prosten och Ordens-Ledamoten Hr Theologiæ Doktorn Pehr Köhlmarks Borgenärer till den 31 derpå följande Augusti, kungöres härmed första gången. Carlstads Rådhus den 14 December 1835.
= Genom årsstämning af den 9 Mars 1835, har Linde och Ramsbergs Bergslagers Härads-Rätt kallat afl. Protokolls-Sekreteraren Fredr. Cederborghs samtelige Borgenärer att sist innan kl. 7 på aftonen å andra Rättegångsdagen af det Lagtima Ting med berörde Härad, som näst efter natt och år infaller, vid talans förlust gifva sina fordringar skrifteligen eller munteligen an; hvilket första gången kungöres.
= Enligt Burträsks Tingslags Härads-Rätts nedanskrifne dag fattade beslut, varda aflidne Bonden Johan Henriksson Svärds, i Bygdsiljum, samtlige Borgenärer kallade till inställelse, före kl. 7 på aftonen vid Urtima Ting härstädes den 18 April 1836. Tingsstället Gammelbyn den 17 Okt 1835.
= Löfångers Härads-Rätt kallar, enligt vidtagne beslut, samtlige Borgenärer uti nedanskrifne gäldbundna Bo till inställelse nemligen: 1:o Uti aflidne Bonden Nathanael Carltröms Konkurs, andra Rättegångsdagen af 1836 års Höste-Ting; och 2:o Uti Bonden och Fältjägaren Fredrik Greens och hans Hustrus gäldbundna Bo i Boden, vid Urtima Ting härstädes den 20 Juni 1836. Fordringarne böra, före kl. 7 på aftonen å utsatte dagar så bevakas, som 1830 års Konkurs-Lag bjuder. Tingsstället Sehlet den 19 December 1835.
= Som Nysätra Tingslags Härads-Rätt, uppå inkommen Afträdes- och Urarfva-ansökning efter aflidne Sergeanten vid
