— 31 —
för kyrkan, och för denna tackade kaplanen, i det han sade, att kyrkan var hans enda kärlek.
»Ja, men svara mig nu uppriktigt, Frank», sade godsägaren med sin vanliga illmarighet, »om jag kom med din nuvarande kärlek, kyrkan, klädd i biskopskåpa, i den ena handen, och fröken Sofia utan kåpa i den andra — vilken av de två skulle du då välja?»
»Båda två, det är säkert», utbrast kaplanen.
»Mycket riktigt, Frank», sade godsägaren, »ty måtte jag få detta glas i galen strupe, om inte en vacker flicka är för mera än hela världens prästerskap; ty vad är tionde och andra dumheter annat än oförskämda pålägg, som vi ha blivit narrade, att bära — det kan jag lätt bevisa.»
»Det skulle jag önska, att ni ville,» sade min Moses, »och jag skulle nog vara man för att svara er.»
»Mycket bra, unge man», sade godsägaren, som genast beslöt att göra narr av honom, varför han vände sig till det övriga bordssällskapet för att påkalla dess uppmärksamhet, »önskar ni, att vi skall föra en lugn dispyt om detta ämne, så tar jag emot utmaningen; men först vill jag fråga er, om ni önskar föra dispyten analogiskt eller dialogiskt?»
»Jag önskar föra den logiskt», svarade Moses, som kände sig mycket lycklig och stolt över att få disputera.
»Gott — gott», svarade godsägaren, »då ska vi börja från början: jag hoppas, att ni inte vill förneka, att vad som är, det är. Om ni inte medger det, så kan jag inte gå vidare.»
»Det tror jag nog, att jag kan gå med på,» sade Moses, »och själv draga nytta därav.»
»Jag hoppas, att ni också vill erkänna», sade godsägaren, »att delen är mindre än det hela.»
»Det medgives», sade Moses, »det är alldeles solklart och förnuftigt.»
»Jag hoppas, att ni inte heller vill förneka», fortsatte hans motståndare, »att två vinklar i en triangel äro lika med tvenne räta?»
»Ingenting är klarare än det», svarade den andre och såg sig omkring med sin vanliga viktighet.
»Nåväl», sade godsägaren och talade mycket fort. »Då äro vi ense om premisserna. Jag går vidare och påstår, att en kedja av självexistenser, som fortsättes i reciprokt dubbelt förhållande, helt naturligt frambringa en problematisk dialogism, som i vissa hänseenden bevisar, att det själsligas väsen kan hänföras till ett annat predikament.»
