Sida:Prästen från Wakefield 1912.djvu/51

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

— 49 —

samma tillfälle gå oss ur händerna, och hon åtog sig att föra familjens talan.

»Jag hoppas», började hon, »att hennes nåd ursäktar min djärvhet. Vi ha visserligen ingen rätt att fordra någon ynnest, men det är helt naturligt, att en mor vill ha sina barn fram i världen, och jag vågar säga, att mina två döttrar ha fått en mycket god uppfostran, och säkert är, att från landet kan ni inte få bättre. De kunna läsa, skriva och räkna, så kunna de sy både vanlig sömnad och allt slags konstbroderi, de kunna göra alla vardagssysslor, pikera remsor och äro inte okunniga i musik: de kunna sy småsaker, brodera; min äldsta kan göra papperssaker, och min yngsta har mycken färdighet uti spåkonsten.» — »Snack!»

Sedan hon slutat detta stycke vältalighet, sågo de två damerna på varandra en stund under tystnad och med en min av tvivel och viktighet. Slutligen nedlät sig miss Carolina Wilhelmina Amelia Skeggs att anmärka, att de unga damerna, sävitt hon kunde döma efter så kort bekantskap, tycktes vara särdeles lämpliga för dylika platser. »Men en så viktig sak, min fru», sade hon, vändande sig till min hustru, »kräver en noggrannare undersökning av deras kvalifikationer och en mera noggrann kännedom om varandra. Inte att jag hyser det minsta tvivel om de unga damernas dygd, förstånd och grannlagenhet, min fru», tillade hon, »men det måste dock iakttagas vissa former i dylika fall.»

Min hustru gav hennes försiktighet sitt fulla bifall och tillade, att hon själv alltid varit varsam i dylika fall, men hon refererade till alla våra grannar angående flickornas karaktär. Detta förklarade emellertid hennes nåd för onödigt, då hennes kusins, mr Thornhill, rekommendation vore mera än tillräcklig, och på denna berodde det nu, om vår ansökan blev beviljad.


KAP. XII.

Sedan vi kommit hem, användes hela natten till att uppgöra planer om kommande framgångar. Deborah lade i dagen stor skarpsinnighet i att sluta sig till vilkendera av hennes döttrar som skulle få den bästa platsen och de bästa möjligheterna att komma ut i fint umgänge. Det enda hindret var nu att erhålla godsägarens rekommendation, men han

G. P. 4