Från Solenes upgång/
In til thes nedergång:
Hans nådh i trone rena
Beprisa medh en sång.
2. Wil tu min siäl besinna
Gudz macht och godhet stoor/
Så skalt du wäl befinna
Hur högt hans ähra boor.
Then ganska Himmels hähr/
Och hwad som jorden bär/
Hans ähra öfwerswinner/
Och margfalt högre är.
3. Ho är doch såsom HErren/
Bland hedna gudar all/
Som seer och skådar fierran
Nedh på sin fotapall:
Then sigh så högt haar satt/
Försmår doch icke platt/
Medh sin försyn regera
Then arma jordemark.
4. Ändoch han så högt råder
På en så härlig thron:
Hans nådh doch nedrigt skådar
På mången arm person/
Som uthi werlden här
Slätt öfwergifwen är.
Säll är then på hans nåder
Förtröstar i beswär.
5. Fast mången nödgas liggia
En tijd i sorg och nödh/
För dören födan tiggia/
Och äta tårars brödh/
Och lida hungers twång;
Förachtas mången gång:
Och ofta buga/ bidia/
I thenna werlden wrång:
6. Doch kan Gudh honom föra
En gång uhr träck och stofft/
Medh honom under giöra/
Hans hufuwd rätta op:
Åt mången armer swen/
Alt efter sitt eländ/
Får sittia i stiir ähra/
Rätt som en Förstas wän.
7. Så mången Gudh förnöijer
Medh godz och ährestånd/
Ja mången han uphöijer
Bland förstar i ett land.
Thet giör hans milda hand/
Som alt förmår och kan:
Fast än han stundom dröijer/
Hans Ord doch äro sann.
8. En ensam kan Gudh gifwa
I huset barnen mång:
Men all hans nådh beskrifwa
Eij hinner thenna sång:
Doch skal min siäl i migh
Ther af stedz glädia sigh/
At HErrans nådh skal blifa
Så fast ewinnerlig.
