Sida:Psalm1695-1.djvu/130

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
234 Om Christi Mandoms anammelse. 235

1. ESaie Prophetenom hände thet så/
At han i Andanom HErran sittia såg/
På en högh thron medh myckit skeen;
Hans klädefåll vpfylte Templet alleen.
Twå Seraphim stodo ock ther vppå/
Sex wingar han hwar thera hafwa såg;
Medh twå betäckte the sin’ ansichte reen/
Medh twå skyltes fötter och been:
Och medh the twå andra flugo the frij:
Ropande til hwar annan medh stort skrij:
Helig är Gudh HErren Zebaoth;
Helig är Gudh HErren Zebaoth;
Helig är Gudh HErren Zebaoth:
Hela jorden hafwer han vpfylt medh godt.
Af thet roop skalf både biälckar och grund/
Och huset wardt vpfylt medh rök och damb.


119.

Mensural f clef 07.svg Koral nr 119 [skapa ny melodi] [skapa med samma melodi] [rensa sidcachen]
Sidan :Koral1697/119 saknas


1. CHristus then rätte HErren/
Gudz Son i ewighet/
Af Fadren är vprunnen/
Som Skriften säija weet:
Han är then Morgonstierna/
Som oss kan lysa och wärna
Ifrån alt mörcksens qwahl.

2. Han är nu menniskia worden
I werldsens sidsta tijd/
Af rena Jungfru boren/
Til oss hijt kommen nidh:
Dödzfängslet hafwer han brutit/
Och lifsens dör vpslutit/
Oss Himmelen öpen giordt.

3. O Christe gif tina nåde/
Tin kärlek låt oss fåå/
At sigh medh rådh och dåde
Wårt hierta kofra må:
Och låt oss til tigh längta/
Rättwisan efterträngta/
Och flyy fåfängelighet.

119. Chri- 4. All