Hoppa till innehållet

Sida:Psalm1695-1.djvu/71

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs
118 Konung Dawidz Psalmer. Konung Dawidz Psalmer. 119

Sigh tröst och swlacka tiggia;
Men aldrig fåå en tår.
Them gnager sådan dödh/
Them brönner sådan glödh/
At the sitt högmod glöma/
Och känna ewig nödh.

9. Men Gudh skal migh förlossa
Ifrån ett sådant qwaal;
Och störta them som trotza/
I diupste afgrunds dahl.
Ty jagh skal ännu see
Thet stora under skee/
At Gudh migh wil uptaga/
Och mycken nådh betee.

10. Sigh ingen tå förarge/
At en är stolt och rijk/
Hans förråd äro marge:
Men tänckiom at en slijk
Alsintet medh sigh taar
Tå när han håädanfaar/
Han mäste all ting lämna/
Ehuru stoor han war.

11. Som han sin tröst haar grundat
På thenne werldsens prål/
Til jordisk wällust stundat/
Som til sitt högsta måhl:
Så är then glädie all/
När han bortfara skal;
Hans sällhet haar tå ända/
Och far ett ewigt fall.

12. O HErre migh beskära/
At wandra i tin budh:
Från werldsens godz och ähra
Wänd bort min hogh/ o Gudh!
I tigh jagh är förnögd/
Och skal i Himmels högd
Tigh ewig wyrdnad bära/
Medh hiertans lust och frögd.


59.

Then 51 K. D. Psalm.

Koral nr 59 [skapa ny melodi] [skapa med samma melodi] [rensa sidcachen]
Sidan :Koral1697/59 saknas

12. O 1. O