Mån i tå dumbar ären?
At i för skiäl och rätt
Alsintet tala lären/
Men glömmen sådant slätt.
2. Af blotta ondsko drifwes
Stoort wåld uthi all land:
The falske lycksamt trofwas/
Och hafwa öfwerhand:
The arge warda hörde
Uthi sin wrånga saak:
The meenlöse förförde/
Och rötten är i wraak.
3. Then hoop som Gudh förgäter/
Går om medh lögn och list;
Sin nästas wälfärd fräter
Igenom kijf och twist.
The såsom ormar rasa/
Och stoppa örat til/
At the eij skola fasa
För then them kiusa wil.
4. Men Gudh kan sönderbryta
The ondas skarpa tand/
The leijon som så ryta
Han snart förjaga kan.
The skola så förswinna/
Som röken ända taar;
Som man seer watnet rinna/
Och weet eij hwart thet faar.
5. Som sniglars afgång hastas/
Som en otidig börd/
Then af sin moder kastas/
Blijr eij i Solen förd;
Så skola the försmächta/
Och theras arga skott/
Som skeer medh falskhets skächta/
Skal fåå ett nesligt brott.
6. Förz än som törnets qwistar
Sin högsta mognad få/
Och thet i taggar brister/
Så at thet stinga må/
Skal HErrans wrede ryckia
Then stygga wäxten bort/
Och ondskons blomster tryckia/
At thet skal blifwa tort.
7. När tå then frome märcker
En sådan HErrans hämd/
Och seer then samma wärckar/
Af syndaren blijr skrämd;
Skal han stoor glädie finna/
Och see thens argas blodh
För sina fötter rinna/
Som förz mot honom stod.
8. Slijk glädie HErren gifwer/
Ther af at meenlöshet
Af honom högnad blifwer/
Som allas wägar weet.
Ty Gudh wil stedze wara
All rätts och lags förswar.
Emot the ondas skara
Han straffet intet spaar.
