Sida:Psalm1695-1.djvu/81

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har inte korrekturlästs
138 Konung Dawidz Psalmer. Konung Dawidz Psalmer. 139

All smälek går fast öfwer migh
Ther medh the så försmäda tigh:
Slijkt måste jagh nu draga
I thessa sorgedagar.

5. Medh låt och gråt så ynckelig/
Medh hård fasto jagh twingar migh/
En groof säck är min kläder.
Får doch igen eij annat än spott:
Ther til jagh hafwer alzingen brott/
At fienden migh så häder.
Uthi all rum är jagh på taal/
En wisa i theras dryckesmåhl
Måste jagh allestädz wara/
The kunna migh eij spara.

6. Ty beder jagh tigh/ HErre blijd/
Hielp migh fullsnart/ ty nu är tijd/
Af thenna nöden hårda:
Tin högra hand til migh uthräck/
Och drag migh up af thenna träck/
Låt migh eij fördränckt warda:
Uthaf the diupa watn migh tag:
Näps them migh hata natt och dagh:
Thet diupa swalg och grymma
Gif at jagh må undrymma.

*              *
*

7. Hör migh/ O Gudh/ för tin godhet/
Ty tu äst mild/ som jagh wäl weet;
Hielp migh i thenna wånda.
Låt migh thet aldruig hafwa spordt/
At tu titt ansichte giömer bort.
Bedröfwad är min anda.
Nalka tigh/ HErre/ til min siäl/
Then fienden så swåra qwäl;
Här är intet til råda/
Hielp tu medh tina nåder.

8. Then stora smälek tu wäl seer/
Som fienden migh stedz beteer/
Mitt hierta sönderspränger.
Jagh wänte at i thenna stund
Migh skulle någor betee miskund/
Meda så fast omtränger:
Doch ibland alla wardt ingen spord/
Som migh wille trösta medh ett ord.
Så platt är jagh bortkastad/
Af allom smädd och lastad.

9. Galla gåfwo the migh til kost/
Och ätickio dricka i min trost/
Tå jagh war i slijk mödo.
Ty ware ock them i wedergäld/
Til snaro och til dödsens fåld/
Thet bord som them skulle föda.
Warde ock theras ögon mörck/
Och theras höffte så wanstyrckt/
At the icke möchta stånda:
Slijkt komme them brådt til handa.

10. Uthgiuta skal tu öfwer them
Tin stora harm och wrede grym:
Theras hemman ligge öde:
Låt theras åker aldrig groo/
Och ingen i theras hyddo boo/

Bedröf- S 2 Me-