| 142 | Konung Dawidz Psalmer. | Konung Dawidz Psalmer. | 143 |
70.
Then 71 K. D. Psalm. Se tonen Num. 262.
MIn Gudh! på tigh förtröstar jagh/
Låt migh eij blij förtappad:
Medh milda nådh min böön uptag;
Tu äst then migh haar skapat.
Så war migh hull/ för JEsu skull/
Och låt migh bistånd finna:
Tu äst then borg/ ther jagh all sorg
Och nödh skal öfwerwinna.
2. Hielp migh uthur the ondas hand/
Från the wåldsammas skara:
Slijt sönder mina synders band/
Och Satans hårda snara.
Ty tu äst wist i all min brist/
Min tilflycht och mitt föste.
Från första stund haar tin miskund
Fölgt migh och sökt mitt bästa.
3. Alt mitt beröm haar jagh af tigh/
Min tröst och sielfwa lifwet:
Ifrån min ungdom haar tu migh
Alt godt beskärt och gifwit.
Tin hand hon war beredd och snar/
Migh/ tå jagh föddes/ fägna:
Tu hafwer migh ock mildelig
Alt sedan welat hägna.
4. Som ett widunder månge migh
Nu achta och åskåda:
Doch skal min tunga gladelig
Gudz lof och prijs beboda:
Ty fast skal ståå all min åtrå
Efter hans Ord/ som lärer
At then alt må medh frögd uthståå/
Som Gudh sin nådh beskärer.
5. Om jagh skal lefwa til then dagh/
At jagh gråhårig blifwer/
Och jämwäl skröplig/ myckit swagh/
Gudh migh eij öfwergifwer.
Ty jagh kan see/ at månge the/
Som hata migh/ förbida
Mitt skadefall/ och at jagh skal
Titt Ansicht sakna blida.
6. The rädsla mot migh falskelig/
Min siäl the efter wachta:
Mitt wärck the måst beflita sigh
At lasta och förachta.
Men/ HErre/ war doch mild och snar/
Miggh uslan til at hielpa/
Giör then förskräckt/ medh skam betäckt/
Som söker migh at stielpa.
7. Jagh aldrig slijkt förgäta skal/
Men stedze thet förkunna:
Fast godhet tin är utan tahl/
När tu wilt nåden unna/
Skal jagh lijkwäl uthi min siäl
Tin nådewärck församla/
Them wisa så/ at ingen må
I mörkret ther om famla.
8. Thet är tin krafft som styrcker migh/
At jagh kan hörsamt wandra
| Ty | Uthi |
