Och mig giör all sorgen qwitt:
Jagh igen min wän här finner/
Min wän HErran JEsum Christ/
Then jagh nu en tijd haar mist.
JEsus.
6. Synden hade migh bortdrifwit/
Och tin missgierning så stoor/
Jagh trijfs icke ther hon boor:
Men nu är thet tigh tilgifwit/
Och jagh wänder migh til tigh/
Hålt medh trona tigh til migh.
Syndaren.
7. Ach! min troo är ganska swager/
Jagh en rykande weka lijk:
O min Gudh af nåde rijk!
Om tu twikan eij förtager/
Faller jagh vhr syndsens nödh
Wist uthi en ewig dödh.
JEsus.
8. Låt eij döden tiogh försträckia/
Låt eij tina swaga troo
Giöra tigh så stoor oroo;
Jagh wil tigh medh nådh betäckia/
Och föröka troon i tigh/
At then skal förkofta sigh.
Syndaren.
9. Ach! min alrakärste JEsu/
Stoor är min oweädighet/
Större tin barmhertighet;
Som jagh seer/ så liuflig ästu/
At tu låter wärda tigh
Om then som är owärdig.
JEsus.
10. Jagh är hijt i werlden sänder/
För then owärdigas skuld/
At jagh them skal wara huld;
Jagh Gudz wrede från them wänder/
Gifwer them all salighet/
Nåde/ frijd/ barmhertighet.
Syndaren.
11. JEsu ingiut i mitt hierta/
Som bedröfwad är/ tin nådh;
War mitt bistånd och mitt rådh:
Så förswinner syndsens smörta/
Och Gudz wrede lägges nidh/
Och mitt samwet får hans frijd.
JEsus.
12. Tänck uppå min stora pina/
På min sweda/ ångst och nödh/
På min bittra korssens dödh/
Som jagh led för synder tina;
Ther medh är betald tin skuld/
Och min Fader är tigh huld.
Syndaren.
13. Tack/ min Gudh/ för thenna nåde/
At tu hafwer tröstat migh/
Sij/ mitt hierta frögdar sigh:
Jagh är frälst från syndsens wåde/
Gudh ske prijs/ nu mår jagh wäl:
Lofwa HErran Gudh min siäl!
