| 502 | Boot-Psalmer. | Boot-Psalmer. | 503 |
Unn migh mitt lefwerne späkia/
O Gudh! jagh troor tigh wäl.
5. Jagh ropar til tigh Gudh Fader/
Gudh Son och Helige And/
At tu migh wäl bewarar/
Tu Helga Trefallighet;
När jagh skal hädan fara
Af thenna werldsens swek:
Gudh haar sin Son uthgifwit
Oss allom til salighet.
Koral nr 251
[skapa ny melodi]
[skapa med samma melodi]
[rensa sidcachen]
Sidan :Koral1697/251 saknas
1. EN syndig man/ som låg i syndsens dwala/
Han hörde en röst af Himmelen til sigh tala:
Wak up/ wak up/ jagh achtar tigh hugswala/
Och se thet lius/ som skijn öfwer berg och dalar.
2. Hwar är then röst/ migh wäcker af hiertans grunde?
Jagh är en Ängel tigh wäcker så margelunde:
Sof nu eij längre/ tu bed tigh Gudh miskunde.
Och yppa en wisa i thenna här morgonstunde.
3. Ett sorgefullt hierta kan hwarken qwäda eller siunga/
Hälst när thet är belagt medh dödsens tunga:
Then stora armod beklaga gamla och unga/
Och Mästaren Christus/ som Skriften kan wäl begrunda.
4. När syndaren wil sitt hierta til Gudh omwända/
Gudh låfwar honom nådh af hiertans grund at sända;
Säll ästu siäl/ Ty Gudh wil til tigh lända/
Och nådenes lius til ewig tijd uptända.
5. Then syndige stod up/ han kände sigh fåå een lisa:
Han wiste sin Gudh af hierta och munn at prisa:
Han såg thet himmelska liuset öfwer sigh lysa:
Medh ödmiuka röst begynte han dasens wisa:
6. Miskundelig Gudh/ låt nådenes Sool uprinna/
At medh thess lius må syndsens nödh förswinna:
Hughswala mitt hierta/ uplys både siäl och sinne;
Låt migh i dagh tin heliga wänskap finna.
7. All werldzens lius upran som en morgonstierna;
Och sannerlig war Gudz moder en ödmiuk tärna:
Af hierta och munn wil jagh Gudh prisa så gierna/
Han wille min fienda aldeles från migh spierna.
8. Min HErra och Gudh bör migh altijd prisa och lofwa/
Som stadde migh eij längre i syndene at sofwa:
Migh tyckte mitt hierta thet war bespändt i klofwa/
Så länge jagh låg i thenna här syndsens dofwa.
9. Min högste Frälsare bör migh altijd åkalla/
När synden achtar min siäl omkring bestalla:
Tu lät migh eij längre i syndene at falla/
Och icke smaka then helwetes bittra galla.
| 3. Ett | Sss | 252. |
