Sida:Psalm1695-2.djvu/2

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till: navigering, sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

238 239

Jule Högtijds Psalmer.

[ till föreg. uppslag ]

Så må nu hwar man wara gladh/
Och prisa Gudh i allan stadh;
Han är wår käre Fader.

IV.

Jule Högtijds Psalmer/

Om Christi Födelse.

121.
[Notbild]

1 WErldenes Frälsare kom här;
Låt see at Jungfru moder är.
All werlden må thess vndra sigh/
En sådana börd höfdes tigh.

2. Af mans hielp är thet eij så skedt/
Gudh sielf hafwer sin nådh betedt.
Gudz Ord är här nu wordet kött:
Af Jungfru lifwe är thet födt.

3. Jungfrunes qwedh här fruchtsam war/
Men jungfrudomen blef doch qwar.
Gudz stora krafft lät sigh skina/
Werckandes i Temple sino.

4. Af Himmels throne kom här nidh
En starck kämpe och bar oss frijd:
Han är nu både Gudh och Man/
Then som oss allom hielpa kan.

5. Från Fadren han vthgången war;
Sann mandom han til Fadren bar.
Hans wälde går öfwer all land:
Han sitter på Gudz högra hand.

6. Så stoor som Fadrens/ är hans macht/
Döden hafwer han nederlagt.
Helwetis krafft gaf sigh ther widh/
Åt hennes Förste lades nidh.

7. Ähra och prijs ske Fadrenom;
Thesslikes också Sonenom:
Then Helga Anda ske också/
At ther är ingen ände på.


122.
[Notbild]

1. Wij lofwom Christ en Konung båld.
Af Solsens vpgång är hans wåld/
Alt vth så wijdt som jorden är.
Han föddes af en jungfru skär.

2. Then werlden skop aldeles wäl/
Påtog Mandom/ och wardt en träl/
At menniskian som förtappad låg/
I honom måtte frälsas så.