Hoppa till innehållet

Sida:Psalm1695-2.djvu/51

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
336 Om Christi Upståndelse. Om Christi Upståndelse. 337

1. JEsu! tu tigh sielf vpwäckte/
Tå tu lågst i grafwen död/
Och medh tinom blodh vthsläckte
Swåra brinnand helw'tes glödh/
Wärdes ock min siäl vpresa
At hon ifrån jorden sigh
Hasta må/ o Gudh/ til tigh.

2. Låt tin Anda i migh wercka
Rätta lifwet meer och meer/
At min siäl må kunna märcka
All then nådh som tu beteer.
Låt migh döda syndsens lusta
Och korsfästa så mitt kött/
At thet blifwer werlden dödt.

3. Jagh är wäl medh tigh begrafwen
Genom dopet i tin dödh/
Jagh är krossad af then stafwen/
Mose lagh/ och thet tu böd;
Men then onda wahnart qwicknar
Offta i min siäl på nytt/
Och wil thet jagh förr haar skydt.

4. Gierna wil jagh för tigh wandra
Vthi ett nytt lefwerne/
Och mitt sinnes lust förandra/
At tin wilie ju må skee.
Men migh hindrar werldsens wahne/
Köttsens swaghet/ Satans list/
Och jagh märcker mycken brist.

5. Hielp förthenskull JEsu Christe
Medh tins Andes milda nådh
At thet lijf som Adam miste/
Tå han lydde Satans rådh/
Altijd må i migh förnyas/
Styrckas och förökas så/
At jagh lijfsens wäg kan gåå.

6. Hielp at jagh eij mera följer
Gamla mennskians wälbehag/
Eller synden öfwerhöljer
Medh en vrsächt/ som är swagh.
At tu vpstod/ thet skal lära
Huru jagh af synden bör
Vpståå/ så at jagh eij döör.

7. Ty mitt hierta måste bäfwa
För titt hoot och lagsens Ord;
Doch wil Anden sielfwer häfwa
Stenen och then tunga jord/
Som vppå mitt samwet ligger;
Och tin Ängel stiga nidh
At förkunna mig then frijd.

8. Ach! låt honom liufligt boda
At tu hafwer seger fått;
Låt migh sielf medh tronen skåda
At tu haar vhr fängslet gått:
Och thet samma för migh öpnat/
På thet jagh ther vth skal gåå/
Och på domedagh vpståå.

9. Wärdes tu ock sielf migh möta
At jagh tigh medh hugnat seer
I tin Ord och löften söka/
Ther tu tigh medh krafft beteer/

At U u 2 Och