Hoppa till innehållet

Sida:Psalm1695-2.djvu/90

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
414 Psalmer öfwer några Söndags Evangelier. 415

Then dagen som kommer i morgon/
Skal sielf bära omsorg om sigh.
Hwad hielper otidig åhoga?
Hwar dagh hafwer nogh af sin plåga:
Man bör intet öka ther til.

212.
Matth. 18.

Koral nr 212 [skapa ny melodi] [skapa med samma melodi] [rensa sidcachen]
Sidan :Koral1697/212 saknas

1. ENom Konung täcktes thet så
Sina tienare kalla/
Medh them til ene stämno gåå.
Och en räkenskap hålla:
Så kom en fram som skyldig war
En stoor penninga summo/
Medh then samma gick thet så hårdt
Som alle tå förnummo.

2. Til at betala sådan skuld/
War intet ther til råda/
Han hade hwarken silf eller guld/
Thest' större war hans wåda.
At han skulle säljas herren böd/
Hustru/ barn/ ägor alla/
Til then betalning blef stoor nödh:
Tijd war til ödmiukt falla.

3. O käre herre mild och godh/
Låt tina miskund skina;
Haf medh migh något tolamod
Om thessa skulder mina:
Jagh wil ock läggia wiljan widh/
At jagh tigh wäl förnöijer:
Förthenskull jagh nu faller nidh
Och migh til jorden böijer.

4. Märck nu then stora barmhertighet/
Som herren här bewijste/
Han lät sigh thet eij wara ledt/
At han then summan miste.
Han gaf honom til/ och lät honom gåå;
Sin wilja til honom wände.
Men thenne tänckte litet uppå/
At honom thet goda hände.

5. Han fann strax en sin skyldenär/
Ändoch then saak war ringa:
På honom han sina händer bär/
Begynner truga och twinga:
Tin skuld betala nu fullsnart/
Hwij faar tu medh then flättia;
Tu måste i tornet medh en fart/

War Ggg Jagh