At ingen oss kan/ vthaf hans hand/
Medh macht eller wälde slita.
6. Then menniskia från Gudh fierran är/
Från salighet och ähra/
Som tröst til någon menniskio bär/
Förlåtandes Gudh wår HErra:
Ty ho sigh någon annor tröst
I nödene föresätter
Än Christum/ som oss hafwer löst/
Honom Diefwulen snart förskräcker.
7. Men then som stadigt på Gudh troor/
Han blifwer vtan fahra;
Ty han på ena klippo boor/
Fast månde hans grund at wara:
Lida motgång kan han och twång;
Doch skal han aldrig falla;
Han hafwer sin tröst i JEsum Christ/
Som oss wil hielpa alla.
8. Så beder jagh af hiertans grund/
Tu eij ifrå migh tager/
Titt heliga Ord vthaf min munn/
At min synd migh eij skadar/
Som i migh boor: jagh thet wäl troor/
Thet kan eij annars wara/
Än ho til tigh kan gifwa sigh/
Han blifwer vtan fahra.
9. Titt Ord för mina fötter är
En brinnande lucerna:
Ho thet kan hafwa i hiertat kär/
Then rätta Morgonstierna/
Medh all klarhet bewisar sigh
Then ädela Gudz gåfwa:
Gudz Helge And regere them/
Som hopp til honom hafwa.
Koral nr 218
[skapa ny melodi]
[skapa med samma melodi]
[rensa sidcachen]
Sidan :Koral1697/218 saknas
1. ACh wij syndare arme! wår missgierning stoor/
I hwilken wij äre fallne/ och i wårt hierta boor/
Hafwer kommit oss alla vthi en sådana nödh/
At oss eij annat stod före/ än en ewig dödh.
Kyrie Eleeson/ Christe Eleeson/ Kyrie Eleeson.
2. Ifrån döden oss hielpa kunde ingen gierning godh/
Ty fienden månde oss stielpa/ förswaga alt wårt modh:
Skulle wij blifwa frälste/ Så kunde eij annars skee/
Än at Gudz Son måste lida dödsens wee. Kyrie Eleeson.