Sida:Psalm1695-5.djvu/40

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

hafwer vtgifwit honom/ på thet at hwar och en som troor på honom/ skal icke förgåås/ vtan fåå ett ewinnerligit lijf: vthan wij måste medh trone tilägna oss i synnerhet thet samma/ så at hwar för sigh kan säija: Jagh weet at Christus hafwer älskat migh/ och vthgifwit sigh sielf för migh. Bör altså en Christen granneligen wachta sigh/ när han wil gåå til thet H. Sacramentet/ at han icke förlåter sigh ther på/ at han hafwer giordt sitt skriftermål/ läsit många böner/ gråtit och jämrat sigh/ samt på annat sätt sigh beredt/ vtan endast försäkra sigh/ at han allena genom troon vppå JEsum Christum wärdig blifwer.

När sådan troo är sanskyllig och lefwande/ tå är hon ingalunda fåfäng/ vtan som ett godt trä bär godh frucht/ så werckar hon genom kärleken/ renar menniskians hierta ifrån döda gierningar/ förmehrar vthi henne att andeligit lijf/ skyndar och drifwer henne til at tiena Gudi vthi sanskyllig helighet och rättferdighet/ och at älska sin nästa såsom sigh sielf; ty Christi kärlek bör twinga oss/ efter han för wår skull döder och vpstånden är; och efter wij sökie at warda rättferdige genom Christum/ så måste wij icke giöra honom til en syndatienare/ ther igenom at wij sielfwe framhärda vthi synderna; vtan bewisa wår troo medh wåra gierningar/ och wandra vthi ett nytt lefwerne. Sedan wij nu äre försonade wordne medh Gudh/ skole wij icke älska hans fiender: Sedan wij hafwe vndflydt werldenes orenlighet/ skole wij icke åter bewefwa oss ther medh/ på thet/ at thet yttersta icke skal warda wärre än thet första.

Besynnerliga måste wij Christne/ om wij wilje bewisa oss hafwa then rätta troon/ och altså vndfåå syndernas nådiga förlåtelse/ samt een saliggiörande nytta vthaf JEsu Christi H. Nattward/ beflita oss om genom thens Helga Andes bistånd/ at vndfly haat/ afwund wrede och bitterhet emot wår Nästa/ emedan inga synder så mycket som thesse/ strida emot thet H. Sacramentet/ hwilket icke allenast förenar/ genom troon/ Gudh och en syndare/ vtan ock/ genom kärlek/ förbinder then ena menniskian medh then andra.

Altterföre bör oss/ om wij wilie wara wärdige gäster/ bortläggia all ondsko/ haat och afwund emot wår nästa/ och bedia Gudh dageligen/ at han wille förläna oss ett wänligit och försonligit hierta/ på thet andans frucht må synas hoos oss/ kärlek/ frijd/ frögd/ långmodighet/ godhet [et]c. Och ehuruwäl ingen menniskia går til JEsu Christi heliga Nattward/ medh een så hungrig siäl och een så fullkomlig troo/ som henne borde; så skal hon doch ther vtaf intet låta sigh förhindras eller afskräckias/ vtan medh Apostlarna bedia/ at Gudh wille föröka vthi henne trona/ och styrckia henne med sin H. Anda/ at hon må meer och meer kunna wäxa til vthi nådene/ och vthi wårs HErras JEsu Christi kunskap.

När en Christen hafwer tetta vthi sann Gudachtighet medh sigh sielf wäl betrachtat/ så kan han i HErrans Namn framgåå til Skriftermålet/ hwar widh han treggiehada bör sigh påminna.

1. Hwad han skal giöra före Skriftermålet. 2. Vthi sielfwa Skriftermålet. 3. Efter Skriftermålet. Förr Skriftermålet som skeer vthi Kyrkan skal twäggiehanda föregåå; thet ena skal skee i anseende til Gudh; thet andra til wår nästa. För Gudi skal man sigh til alla synder skyldig gifwa/ och efter the tijo Budorden sina synder med ångerfullt hierta erkänna och bekänna. Här til kan man bruka then 51 Konung Dawidz Psalm/ såsom ock Manasse böön.

För wår Nästa skal skee ett ensligit Skriftermål och afböön/ hos them man i någor måtto förtörnat hafwer och emotbrutit/ thet ware sigh Fader och Moder/ Maatfader/ Maatmoder/ förwanter/ wänner/ eller eljest någon annan.

Vthi Skriftermålet skal man författa följande stycker. 1. At man bekänner thet han i arfsynden vndfången är/ samt henne sedan medh många wercksynder förökat hafwer. 2. At han ther medh hafwer förtient Gudz wrede/ timeligit straff och ewig fördömelse. 3. At thet honom en hiertelig sorg och leda giör. 4. At han troor/ och sigh emot synden tröstar widh sin HErre JEsu Christo/ som honom ther ifrån förlossat/ och syndernas förlåtelse förwärfwat hafwer. 5. At han ther vppå wil gåå til HErrans bord/ och thersammanstädes til sin troos styrckio vndfåå JEsu Christi Lekamen och Blodh. 6. At han ther efter genom Gudz nåde och thens H. Andes bistånd/ så mycket honom mögeligit är/ sitt lefwerne bättra wil och fromare warda. 7. At han begärer thet Presten honom/ vppå Gudz wägnar/ ifrån sina synder wille löös gifwa/ och bedia Gudh för honom. Och när tå Presten honom aflösningen förkunnar/ och gifwer ifrån synden ledig och löös/ skal han sådant vptaga icke för menniskios/ vtan/ som thet ock sanferdeligen är/ för Gudz röst.

Efter Skriftermålet och aflösningen skal han 1. Hierteligen tacka Gudh/ at han honom syndernas käntzlo[?] fördt hafwer/ och ödmiukeligast bedia/ at han han then H. Aflösningens krafft wille låta honom kraffteligen vthi sitt hierta förnimma. 2. Skal han skicka sigh til then H. Nattwardens wärdiga bruk. Hwilket i thesse try stycker består.

1. Skal han af sin hiertans grund innerligen åkalla och bedia HErran Gudh/ at han wille honom en wärdig gäst wara låta. 2. Skal han predikan medh hiertans andacht åhöra. 3. När han nu wil gåå fram til Altaret/ skal han sådant giöra medh tilbörlig wyrdnad/ samt the dyre och högwärdige instichtelse Ordsens innerlige betrachtelse: Thetta är min Lekamen/ som för eder vthgifwen warder: Thetta är min Blodh som för eder vthguten warder til syndernas förlåtelse.

Vthi een sådan betrachtelse skal han then H. Nattwarden vndfåå/ och intet twifla/ vthan fullwisserligen troo/ at han anammar äfwen then samma JEsu Christi Lekamen/ som för hans skull på korsset hängder/ och för hans synder skull i döden gifwen war/ och äfwen then samma JEsu Christi Blodh som för hans synder på korssens trä vthguten war.