22. Hwilka äro de fyra oföränderlige? Första, fjerde, femte och åttonde tonen, hwilka i alla sex tonarterna äro de samma, dock med ett undantag för fjerde tonen allena, som i Lydiska tonarten är olika och en half ton högre.
23. Hwilka äro de fyra föränderliga? Andra, tredje, sjette och sjunde tonen, hwilka äro olika i olika skalor.
24. Är hwar och en af dessa toner, under samma namn, af mer än ett slag? Ja, af twenne.
25. Huru utmärkas och åtskiljas dessa? Med binamn af rena och öfwerstigande, små och stora.
26. Hwilka toner kallas rena eller öfwerstigande? Den första, fjerde och femte.
27. Hwilken är skillnaden emellan ren och öfwerstigande ton? Den öfwerstigande tonen är en half ton högre [1], än den rena, och den rena således en half ton lägre än den öfwerstigande.
28. Huru tecknas detta för ögat? Ren ton har intet tecken före sin nummer, men öfwerstigande ett snedt kors.
29. Huru kallar man detta kors? Gånger [2], efter bruket i räkenkonsten.
30. Hwarest förekomma första, fjerde och femte tonen öfwerstigande? I skalorna förekommer endast fjerde tonen öfwerstigande i Lydiska tonarten allena, men i psalmerna, särdeles af sjette kyrkotonen, förekommer ofta, så wäl den fjerde, som första och femte tonen öfwerstigande.
Anm. Detta finnes med smärre ziffror utmärkt på taflan, i dessa toners rum å den zifferrad, som innehåller skalan af sjette kyrkotonen.
- ↑ Uppåt är fram på taflan åt höger, och nedåt tillbaka, åt wenster. Härpå fästes lärjungarnes uppmärksamhet, att de icke förwilla sig i föreställningen. Taflan är indelad i halfwa toner, en spalt för hwar half ton.
- ↑ Om läraren finner denna benämning förwillande eller sårande för smaken, kan en annan wäljas. Förf. erinrar sig för närwarande ingen bättre. Kors är äfwen plustecknet; i annat fall wore detta ord tjenligare. I sjömansspråket är kryss benämningen på ett dylikt kors, hwaraf säkerligen ordet kryssa har sin härkomst.
