Sida:Publikenochtidningarne1838augustblanche.djvu/48

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

46

senterar sig såsom ålderdomsbräcklighet, glömmer sig likväl så lätt när det blir fråga om att Uppsnappa någon Rysk bulletin eller någon Hanoversk snällpost; ty då blir du, oaktadt ditt hat till alla rörelse-principer, sjelf den rörligaste och qvickaste på foten man kan tänka sig. Jag beklagar derföre den, som dagligen nödgas handskas med dig; ty till ordnandet af din toilett fordras mer än en gammal ”hand”.[1] — Gå nu din väg — och om det är ditt allvar att ännu längre lefva, så skaffa dig för all del någon ”ny utomordentlig talang” med briljant-hufvud i stället för briljanteradt bröst! (Statstidningen går.) Minerva! Träd fram, din lunsa!

MINERVA
(med spotsk min).

Förrän jag besvarar någon fråga, skulle jag ha god lust veta; med hvad slags Publik jag har

  1. Författaren anser sig böra tillkännagifva att ofvanstående mot Statstidningen rigtade attack ingalunda är ämnad att på något sätt nedsätta den ansvarige Redaktörens värde. Denne utmärkt älskvärde, kunnige och högaktade man står dessutom för högt i opinionen, för att kunna träffas äfven af den argaste paskill. Författaren: beklagar blott att Han, denne Journalismens käcke och segersälle Drott, på gamla dagar skall låta sin anspråkslösa, men ärligt förvärfvade lager tjena till skygd för medelmåttiga medarbetares kardborrbuskar.