Hoppa till innehållet

Sida:Quentin Durward 1877.djvu/260

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

218

»Nej, jag är ej från något», svarade ziguenaren. »Jag är en ziguenare, en tattare, en egyptier, eller hvad allt europeerna, på sitt särskildta tungomål, behaga kalla vårt folk; men jag har intet fädernesland.»

»Är ni en kristen?» frågade skotten.

Ziguenaren skakade på hufvudet.

»Din hund! Tillbeder du Mahomet?» sade Quentin, som delade ofördragsamheten hos sin tids katoliker.

»Nej», svarade vägvisaren likgiltigt, utan att hvarken synas stött eller förvånad öfver ynglingens uppbrusning.

»Är ni en hedning då, eller hvad är ni?»

»Jag har ingen religion», svarade ziguenaren.

Durward studsade tillbaka; ty ehuru han hört talas om saracener och afgudadyrkare, hade det aldrig kunnat falla honom in, att menniskor kunde finnas, som