444
»Ja, så är det, Ludvig», svarade lord Crawford; »men tig emellertid, ty jag tror mig förstå den här affären bättre än ni.»
»Jag önskar till vår Fru, att ni gjorde det, mylord», svarade Ludvig, »ty det skär mig i hjertat att tänka, att min systers son skulle frukta ett bakhåll.»
»Unge man, jag gissar till en del hvad ni menar», sade Crawford. »Ni har råkat ut för oärligt spel under den resa ni företagit på konungens befallning, och ni tror er ha skäl att anse honom för upphofvet dertill?»
»Jag har varit utsatt för förräderi under fullgörandet af konungens uppdrag», svarade Quentin; »men jag har haft den lyckan att undgå det — huruvida hans majestät är skyldig eller oskyldig, är en sak som jag öfverlemnar åt Gud och hans eget samvete. Han födde mig, då jag var hungrig, upptog mig då jag var en vandrande främling, och jag vill aldrig i hans olycka betunga honom med anklagelser, hvilka lätt kunna vara orättvisa, då jag endast hört dem af de nedrigaste munnar.»
»Min kära gosse — min egen pojke!» sade Crawford, omfamnade honom. »Du tänker som en skotte i ringaste roten! Alldeles som den, hvilken vill glömma orsaken till ett gräl med en vän, som kommit på fall, och endast erinra sig hans välvilja.
»Efter som mylord Crawford har omfamnat min systerson», sade Ludvig Lesly, »så vill jag också omfamna honom, ehuru jag önskade få honom att begripa, att det är lika nödvändigt för en soldat att förstå sig på tjensten i ett bakhåll, som det är för en prest att kunna läsa sitt breviarium.»
»Håll mun på er, Ludvig», sade Crawford; »ni är en åsna, min vän, och begriper ej, hvilken välsignelse himlen skänkt er i den här raska pojken. Men säg mig nu, Quentin, min gosse, har kungen fått någon underrättelse om detta ditt ädla, kristliga och manhaftiga beslut? Ty stackars karl, han behöfver väl i sin knipa ha reda på, hvad han har att räkna på. Hade han blott tagit hela grades-brigaden med sig! — Men ske Guds vilja — tror ni han känner till er afsigt?»
»Det vet jag verkligen inte», svarade Quentin; »men jag försäkrade hans lärde astrolog, Martius Galeotti, om
