Sida:Röda nejlikan 1907.djvu/171

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

Ett tålamodsprövande uppskov.

Sally ordnade en enkel kvällsvard av kallt kött, vin och frukt på bordet. Därpå drog hon sig tillbaka med en vördnadsfull nigning, undrande i sitt stilla sinne, varför hennes nåd såg dyster ut när hon höll på att rymma bort med sin älskare.

Därefter tog en tid av tröttsam väntan vid för Marguerite Hon visste, att sir Andrew, som bland annat måste skaffa sig en omgång lakejkläder, ej gärna kunde vara framme i Dover på åt­minstone ett par timmar ännu. Han var en dugtig ryttare och de hundratjugu kilometerna mellan London och Dover skulle vara en småsak för honom. Att han skulle rida av alla krafter, kunde man taga för givet, men det var ju möjligt, att han ej alltid fick så god häst vid ombytena, och i alla händelser kunde han ej ha lämnat London förrän minst en timme efter henne.

Av Chauvelin hade hon ej sett en skymt under vägen. Kus­ken, som hon frågade, hade ej lagt märke till någon, som sva­rade mot beskrivningen på den lille torre, småväxte fransmannen med det illsluga ansiktet.

Han hade därför tydligen varit före henne hela tiden. Men hon vågade ej fråga folket vid de olika värdshusen, där de stan­nat för att byta hästar. Hon fruktade, att Chauvelin överallt hade spioner, som skulle kunna höra hennes frågor, lägga något hin­der i hennes egen väg och underrätta fienden om, att hon nal­kades.

Nu undrade hon, i vilket värdshus han tagit in eller huru­vida han haft den turen att medsamma få tag i en skuta och nu redan var på väg till Frankrike. Den tanken grep som med en järnhand om hennes hjärta. Om allting redan vore förlorat!... Ödsligheten i rummet överväldigade henne — allting var så ohygg­ligt tyst. Farfarsklockans tickande, förskräckligt långsamt och av­mätt, var det enda ljud, som bröt dödstystnaden.

Marguerite behövde uppbjuda allt sitt mod, hela sin ståndak­tighet för att härda ut med denna nervretande midnattsvaka.

Alla andra i huset tycktes ligga försänkta i sömn. Hon hade hört Sally gå uppför trappan. Krögar Jellyband hade gått för att se om kusken och karlarna, och sedan hade han kommit tillbaka och fattat posto under portvalvet, just där Marguerite första gången haft sitt samtal med Chauvelin för ungefär en vecka sedan.


163