Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.9. 3 Enligt vad statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för den 30 december 1932 utvisar, anmälde departementschefen nämnda dag riksdaf gens ovan omförmälda skrivelse ävensom ett flertal från enskilt håll gjorda framställningar rörande jaktfrågan, däribland en av Svenska jägarförbundet i skrivelse den 31 augusti 1932 gjord hemställan. I sistnämnda skrivelse hade jägarförbundet bland annat förordat införande av skyldighet för envar, som ville idka jakt, att vara försedd med jaktkort. Departementschefen anförde, att föreliggande jaktfrågor torde böra göras till föremål för övervägande i ett sammanhang samt att den utredning i ämnet, som departementschefen sålunda ville förorda, torde i huvudsak böra göras förutsättningslös och omfatta samtliga de spörsmål, som blivit väckta. ' Kungl. Maj:t uppdrog den 30 december 1932 åt generaldirektören S. Ribbing, att, i enlighet med de av departementschefen angivna riktlinjerna, inom jordbruksdepartementet biträda med utredning och upprättande av förslag beträffande jaktlagstiftningsfrågor. Under riksdagen år 1934 yrkades i en då väckt motion, II: 481, bland annat, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om utredning och förslag till lagstiftning avseende förbättrat skydd för jakt. Jordbruksutskottet, som behandlade motionen, hemställde i utlåtande nr 83 under hänvisning till den pågående utredningen, att yrkandet icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd, vilken hemställan riksdagen biföll. I statsråd den 1 februari 1935 anmälde chefen för jordbruksdepartementet, att generaldirektören Ribbing avlidit den 12 december 1934, samt anförde vidare bland annat följande: Med hänsyn till angelägenheten av att arbetet med ifrågavarande utredning måtte kunna återupptagas och bringas till slut torde ny utredningsman böra utses. Det torde böra åligga denne att fullfölja utredningen enligt samma riktlinjer som tidigare angivits. Utredningen borde Sålunda omfatta samtliga spörsmål, vilka hänskjutits till den förre utredningsmannen, och utredningen borde bedrivas obunden av andra direktiv än de i samband med förordnandet för denne meddelade. Utredningsmannen syntes böra beredas tillfälle att under arbetets gång överlägga med representanter för de intressen, som av ifrågavarande spörsmål berördes. Ett antal sakkunniga personer torde därför böra utses för att i den omfattning, utredningsmannen funne erforderligt, med honom deltaga i utredningsarbetet. Sagda arbete borde vara avslutat i sådan tid, att förslag i ämnet kunde underställas 1936 års riksdag. Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1 februari 1935 har chefen för jordbruksdepartementet tillkallat en utredningsman och fyra sakkunniga för utredning av jaktlagstiftningsfrågor. Utskottet finner med hänsyn till den pågående allsidiga utredningen rörande ny jaktlagstiftning, vilken utskottet förväntar vara slutförd så Uhidfl.
