Sida:RD 1935 34.djvu/296

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har inte korrekturlästs


Jordbruicsutskottets utlåtande Nr 4.9. 7 budgetåret 1988/1984 uppgå till ej fullt 4.4 procent. Någon anledning att i princip avvika från den ståndpunkt rörande sambandet mellan räntan å statens utlånade och upplanade kapital, som berörda beslut innebure, syntes ej föreligga. På sätt framginge av utredningen i förevarande ärende komme niedelräntan för statens upplåning under nämnda budgetår att utgöra 4.42 procent, eller ett något högre procenttal, än det av riksdagen beräknade. Enligt riksgiildsfullmäktiges utlåtande i ärendet kunde motsvarande riintefot för budgetåret 1934/1935 antagas bliva allenast obetydligt lägre än den nyss nämnda. Vid angivna förhållanden anslöte departementschefen sig till den i yttrandena över lantbruksstyrelsens förslag hävdade uppfattningen, att någon räntesänkning beträffande lån från ifrågavarande utlåningsfonder under 4.:" procent icke för närvarande syntes böra ske. Statskontoret har i sitt yttrande över de inledningsvis angivna motionerna avstyrkt bifall till desamma under hänvisning till sitt här ovan berörda utlåtande över lantbruksstyrelsens framställning. Jämväl fullmäktige i riksgäldskontoret hava i sitt yttrande över motionerna hänvisat till sitt ovan omförmälda utlåtande över lantbruksstyrelsens framställning. Fullmäktige hava idetta sammanhang framhållit, att det förhållandet, att statens effektiva medelupplåningsränta trots nuvarande låga ränteläge sjönke så långsamt, berodde på att de relativt högprocentiga lån, som riksgäldskontoret upptagit imder åren 1927-1933, ej kunde konverteras till en lägre räntesats förrän tio år förflutit från respektive låns utgivningsdag, sålunda tidigast år 1937. För att uppehålla det förräntningskrav å 4.5 procent, som vid utgången av budgetåret 1933/1934 i det närmaste motsvarade medelräntan (4.42 procent) å. i statens utlåningsfonder placerade lånemedel, skulle vid bifall till motionerna l: 195-218 och II: 356-379 - avseende utom de fonder, som innefattas i de av utskottet till fullmäktige remitterade motionerna, vattenkraftslånefonden, hantverkslånefonden, lånefonden för ackordslån och förlagslån åt hantverkare samt arrendeegnahemslånefonden - enligt fullmäktiges uppgift bliva nödvändigt dels att vid n-ya kapitalinvesteringar i fonderna anvisa en större del därav än för närvarande av skattemedel, dels ock att med skattemedel ersätta en del av det hittills i fonderna investerade lånemedelskapitalet. För att åskådliggöra detta hava fullmäktige låtit utarbeta följande tabell: