skulle dragas av hennes månadslön. Därför kunde hon icke lämna platsen, så länge skulden icke var betald. Men denna summa (nu kan jag säga dig allt, min käre Rodja) var huvudsakligen bestämd till att sändas dig, då du behövde de sextio rublerna och som du också fick från oss i fjol. Vi narrade dig den gången, då vi skrevo, att denna summa härrörde från Dunetjkas sparpenningar. Det förhöll sig icke så, nu först säger jag dig fulla sanningen, för det allt nu hastigt genom Guds nådiga vilja ändrats till ett bättre och för att du skall veta, hur högt Dunja älskar dig, och vilket hjärta av guld hon har. Herr Svidrigailov var till en början mycket grov mot henne och behandlade henne ohövligt och hänsynslöst... Men jag vill icke inlåta mig på alla dessa bedrövliga detaljer och reta upp dig till ingen nytta, då det dock nu alltsammans är förbi. Kort och gott, fastän Marfa Petrovna, herr Svidrigailovs hustru, och de övriga i huset behandlade henne väl, hade Dunetjka det likväl mycket svårt; i synnerhet när herr Svidrigailov befann sig under Bacchi inflytelse, en gammal vana från regementet. Men tänk dig, så visade det sig senare, att denne narr sedan länge hade hyst en häftig passion för Dunja. Men han dolde den under en mask av grovhet och ringaktning. Kanske skämdes han också och var förtvivlad över, att han i sin ålder och som familjefader kunde falla på slika lättsinniga tankar och var ond på Dunja för det. Kanske ville han också endast dölja sitt verkliga sinnelag för de andra under grovheterna och hånet. Men till sist kunde han icke längre behärska sig, utan understod sig att utan hänsyn komma med vanärande förslag till Dunja, i det han lovade henne mycket penningar och lät framlysa för henne, att han ville lämna allt i sticket och taga henne med sig till ett annat gods eller till utlandet. Du kan tänka dig, vad hon har lidit! Lämna huset ögonblickligen kunde hon icke, för det första på grund av skulden och därnäst för att skona Marfa Petrovna, som genast skulle fattat misstankar. Det skulle naturligtvis också haft tvedräkt i familjen till följd och det skulle ju icke heller ha gått för sig utan stor skandal för Dunetjka. Det var dessutom åtskilliga andra orsaker, varför Dunja icke kunde tänka på att komma bort från detta förskräckliga hus förrän efter sex veckors förlopp. Du känner ju Dunja och vet, vilken fast karaktär hon har. Dunetjka kan tåla mycket och besitter till och med, om hon blir driven till det yttersta, så mycket mod, att hon icke lätt bringas ur fattningen. Till och med för mig hade hon icke omtalat allt för att skona mig, ehuru vi ofta brevväxlade. Men lösningen kom oväntat. Marfa Petrovna spionerade på sin man i trädgården, då han sökte övertala Dunetjka att giva efter.
Sida:Raskolnikov (Brott och straff).djvu/29
Utseende