men dessutom kan jag icke inse, att det här är mera behöfligt att göra ett sådant undantagsstadgande än i andra fall, der snatteribot kan ega rum för tillgrepp af obetydliga ting. Är det hårdt, att den skall straffas för snatteri, som tagit skogsprodukter till värde af 5 R:dr eller derunder, så är det ännu hårdare, att den, som tillgripit några potäter, skall straffas för snatteri. Skall således en sådan tredje klass införas, så bör det ske äfven i afseende å andra tillgrepp än de här åsyftade. Då frågan blifvit af Andra Kammaren återförvisad, då Utskottets betänkande till fjöljd af anmärkta förbiseeendet i afseende på 24 kap. 16 § i sin nuvarande form ostridigt icke kan bifallas, och då jag för min del vill bifalla reservantens förslag med den ändring jag tagit mig friheten föreslå, hemställer jag om återremiss, och i förhoppning att detta måtte blifva Kammarens beslut går jag att framställa några ytterligare anmärkningar.
Jag vill då först fästa uppmräksamheten på, att då lagen handlar i 20 kap. om stöld och snatteri och i 24 kap. om åverkan, så hade, då en del af hvad som nu är åverkan förvandlas till stöld eler snatteri, stadgandet om förbrytelsen bort öfverflyttas till 20 kap., isynnerhet som den nu gällande lagen gör en så noggrann skilnad, att t. ex. tillgrepp af växande säd, som är stöld eller snatteri, hörer till 20 kap. och tillgrepp af växande gräs, hvilket bestraffas såsom åverkan, hänföres till 24 kap. Derigenom skulle äfven en annan fördel vunnits. Här är nemligen det stadgande föreslaget, att den som gör åverkan skall, der värdet går öfver fem riksdaler, straffas för stöld eller snatteri "efter ty i 20 kap. skils". Nu innehåller 20 kap. en mängd slags stölder, och förslaget bestämmer icke till hvilket slag af stöld eller snatteri ifrågavarande åverkan bör räknas. Derpå kan möjligen svaras, att den skall bedömas efter 1 och 2 §§. som innefatta de allmänna stadgandena om stöld och snatteri, men jag vill fästa uppmärksamheten på, att den ifrågavarande förbrytelsen står ganska nära det slag af tillgrepp, som omhandlas i 3 § af 20 kap. Åtminstone torde det få anses tvetydigt, om den icke skall anses höra dit. Ser man på 4 § i 20 kap., som afhandlar qvalificerad stöld och snatteri af kronans egendom, så torde det komma att anses tvifvelaktigt, om icke tillgrepp å kronoskog bör till denna paragraf hänföras. Dessa tvetydigheter skulle undanrödjas genom att det som skall anses såsom stöld hänföres till 20 kap. Derigenom skulle äfven undanrödjas behofvet af att ändra öfverskriften till kapitlet om åverkan. Lydelsen af denna öfverskrift, som Utskottet föreslagit, synes mig icke riktig. "Om åverkan medelst tillgrepp eller annorledes; så ock" etc. Först och främst är tillgrepp icke alltid stöld eller snatteri: många exempel kunna framdragas derpå; men meningen skulle väl vara: åverkan genom stöld eller snatteri. Jag vill dervid hafva bemärkt, att i samma stund det blir stöld, upphör det att vara åverkan. Detta är hvad jag har att anmärka i afseende på 2 §. Vidare får jag bemärka – hvad äfven förut blifvit erinradt – att Utskottet förbisett, att 16 § i kapitlet om åverkan tarfvar ändring i följd af den omflyttning, som egt rum, men den tarfvar äfven förändring i ett annat afseende. Der stadgas straffbestämmelser för den, som sätter sig till motvärn, då någon vill honom från gerningen hindra, men om nu
