Sida:Rd 1934 A1 1 FK 1 18.djvu/226

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har inte korrekturlästs


16 Nr 10. Lördagen den 17 februari. Om 'vissa ändringar i ensittarlagen. (Forts.) skor, som ha sitt på det torra, bry sig inte ett dugg om att reflektera överriksdagens auktoritet eller icke auktoritet i denna sak. Riksdagen förlorardäremot sin auktoritet hos alla dem, som få gå ifrån sina hem, genom attriksdagen inte vill lyssna till deras böner. De äro så få, säger herr Tamm. Det vet varken Tamm eller jag, men vi veta, att det oupphörligt kommerklagomål från bygderna, och dessa klagomål måste tas upp. Bli de avslagna,förlorar riksdagen totalt sin auktoritet hos dessa personer och deras närmaste. Det förmenades, att man överhuvud taget inte fick gång på gång ändra lagen. Sedan den 1 januari 1919 har det förflutit lång tid. Nu äro vi inne på 1934. Det förhållandet kan tala åtskilligt för att man bör ingripa, även om man nödvändigt vill, att stora kvantiteter av år skola förgå, innan man 'inlåter sig på en ändring. Jag anser, att, även om det bara är fråga om ett år, och någonting bör avhjälpas, bör den, som lider därav, få riksdagenshandräckning till felets avhjälpande. En sådan handräckning gavs 1920, då tiden framflyttades från 1 januari 1918 till 1* januari 1919. Om det för övrigt gäller en eller tusen personer, så är det i alla fall en rättssak, som bör finna sitt uttryck i lagstiftning, ty även en man har befogenhet att komma till sin rätt. Vidare ansåg Tamm, att folk, som äger tomtmark, inte skulle upplåtatomten, om de veta, att tomterna sedan kunna få inlösas. Nå, detta skullelikafullt varit ett skäl mot hela 1918 års lag, ty det var samma äventyr, då den antogs. Men i alla fall antogs den, och nu visar ju erfarenheten, att detlikväl är en hel del folk, som upplåter. ' Herr Tamm sade, att nu går det inte till på det sättet. Det är andraförhållanden nu, nu köpes marken med äganderätt. På samma gång säger han, att, om man genomför detta projekt, skulle arrenderätten äventyras. Det är två oförklarliga motsägelser. Det är här bara fråga om att människorfortfarande få sådana här upplåtelser bara med nyttjanderätt. Och då ha de rättighåæt att bli skyddade av staten lika väl som alla deras föregångare i detta avseen e. _ Nu kan det ju medgivas, att denna lag från början lika väl som nu kan leda till att åtskilliga andra markägare tänka på antytt sätt, men i så fall bör lagen kompletteras, såsom jag föreslog i fjol, med utsträckande avexpropriationsrätten enligt en särskild lag därhän, att man även kan få - underbetryggande garantier för jordägaren - lösa till sig en tomt, på vilken man ämnar bygga ett hus. Men detta voro herrarna absolut emot, och det är således ert fel, om möjligheterna att bygga hem på andras jord numera förminskats. Ni ville ju inte vara med om att skapa det där tillfället. l alla fall finns det som sagt fortfarande folk, som låter andra bygga på en tomt. När jordägaren tillåter detta, betyder det väl, att han anser sig kunna undvara tomten. Om den sedan skall lösas med äganderätt, finnas ytterligare i lagen uppställda garantier utöver dem, som jordägaren redanförutsett, då han upplät tomten såsom någonting han kunde undvara. Således, herr talman, vidhåller jag mitt yrkande. Överläggningen ansågs härmed slutad, varefter herr talmannen yttrade, att därunder yrkats dels att vad utskottet i det under behandling varandeutlåtandet hemställt skulle bifallas, dels ock, av herr Lindhagen, att riksdagen skulle besluta att till Kungl. Maj :t avlåta en skrivelse i det syfte, som angivits i de i ämnet väckta motionerna. ' Sedermera gjordes propositioner enligt berörda yrkanden; och förklarades Eroposiäonen på bifall till utskottets hemställan vara med övervägande ja esvara .