Sida:Rd 1934 A1 1 FK 1 18.djvu/227

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har inte korrekturlästs


Lördagen den 17 februari. Nr 10. 17 Hans excellens herr statsministern Hansson avlämnade Kungl. Maj :tspropositioner: nr 136, med förslag till lag angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 29 juni 1912 (nr 206) om arbetarskydd; nr 137, med förslag till lag om ändrad lydelse av 6 och 41 §§ sjömanslagen den 15 juni 1922 (nr 270); samt nr 138, med anhållan om riksdagens yttrande rörande vissa av deninternationella arbetscrganisationens konferens år 1933 fattade beslut. Herr statsrådet Veømerström avlämnade Kungl. Maj :ts propositioner: nr 110, med förslag till lag om anskaffning av hästar och fordon förkrigsmaktens ställande på krigsfot (häst- och fordonsanskaffningslag) m. m.; samt nr 111, angående anslag till rese- och traktamentskostnader m. m. förhästuttagningsmyndigheterna. Föredrogs ånyo andra lagutskottets utlåtande nr 6, i anledning av väckt motion om viss ändring i lagen om arbetarskydd. l en inom första kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr 245, vilken behandlats av andra lagutskottet, hade herrar Branting och Wahlmark yrkat, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa om sådan ändring i lagen om arbetarskydd jämte instruktionen för yrkesinspektionen, att yrkesinspektörer och därmed jämställda inspektionsorgan gåvesbefogenhet att meddela sådant förbud och arbetsvillkor, som nu enligt 38 § 1 mom. första stycket i arbetarskyddslagen kunde utfärdas av yrkesinspektionens chefsmyndighet. Utskottet hade i det nu föredragna utlåtandet av angivna orsaker hemställt, att förevarande motion, l: 245, icke måtte föranleda till någon riksdagens åtgärd. Herr Branting: Herr talman! Jag vill beklaga det slut, vartill utskottet kommit i denna sak. Motionen gäller en ändring i lagen om arbetarskydd, avseende att förekomma, att olycksfall inträffa på arbetsplatserna. Manskulle enligt motionen företa den ändringen i lagen, att yrkesinspektörerna få befogenhet att omedelbart förbjuda anordningar, som äro farliga och anses kunna medföra olycksfall. Den nuvarande ordningen är som bekant den, att, när dylik fara konstateras av yrkesinspektör, skall han göra anmälan tillsocialstyrelsen, som är yrkesinspektionens chefsmyndighet, och sedan skallförbudet mot den farliga anordningen komma ifrån den centrala myndigheten, efter det att arbetsgivaren har blivit hörd. Jag och min medrnotionär ha framhållit den fara som kan komma av denna ordning med hänsyn till den tidsutdräkt, som följer av den stadgadeomgången: Först skall faran upptäckas av yrkesinspektören, så skall hanskriva till Stockholm, så skall ifrån Stockholm arbetsgivaren höras, så skall han svara, och så skall slutligen förbudet komma! Utskottet har införskaffat en utredning, som enligt min mening närmast stärker det påstående, jag har gjort, nämligen att här förekommer entidsutdräkt, som är anmärkningsvärd. Enligt utskottets egna siffror har detien del fall förlupit en synnerligen avsevärd tid åtminstone enligt min mening emellan yrkesinspektörens upptäckande av faran och socialstyrelsens förbud. l ett fall ha åtgått 60 dagar, i ett annat fall 73 och i ett tredje fall 78 dagar, Första kammarens protokoll 1984. Nr 10. 2 Om víaa ändring i lagen omarbetarakydd.