Onsdagen den 21 februari. Nr 11. 13 " Aag. åtgärder till sockerbetsodlingens uppehållande. (Forts.) .sa stor uppoffrlng gör man på det området, utan då får man ju reglera och räkna med det hela 1 ett sammanhang. Vad sedan beträffar de av herr Forssell åberopade undersökningarna, som voro gjorda för åtskilliga år sedan och som utvisat, att odlingen skulle kunna vara lönande även under de förhållandena, att man icke gåve odlingen något direkt stöd, kan man ju inte lägga undersökningssiffror, som härleda sig från lång tid tillbaka, till grund för ett bedömande av nuvarande förhållanden. Vi veta ju, att vi måste reglera på så gott som alla områden. Åtminstone omutvecklingen fortsätter på samma sätt som hittills, tenderar det ju till att vi måste öka ut våra omsorger i stället för att kunna begränsa dem, och så länge inte handelspolitiken i världen ledes in i andra banor än för närvarande, har väl vårt lilla land inte någon möjlighet att ställa sig isolerat. Man kan inte ställa sig i den situationen, att vi sitta med armarna i kors och låtanäringslivet reglera sig självt, utan när vår export kringskäres och begränsas mer och mer, måste vi se till, att vi kunna bibehålla de arbetsområden, som bjudas oss inom landet. Herr Forssell gjorde sedan en erinran mot att man här hade utvidgatbestämmelserna till att reglera arbetslönerna för betskötseln, och det är juvisserligen sant, att man har gått ett steg längre här än vi gjort tidigare. Men även under senare åren ha ju uttalanden gjorts i de statsverkspropositioner, som lagts fram, och det har ju inte heller vederlagts från utskottets ellerriksdagens sida, att det var förutsatt, att arbetspriserna vid betskötseln skulle stå i ett visst förhållande till de priser, som reglerats för såväl sockerbetor som socker. Detta har ju i stort sett följts, men avvikelser ha gjorts, och det är för att förebygga sådant, som man nu gjort upp ett förslag till bindande avtal, som ju, innan det lagts fram, har godkänts av parterna. Det har vunnitgillande av Kungl. Maj :t samt godkänts av betodlarnas centralföreningar ocharbetsgivarföreningarna, och det finns ju då näppeligen någon anledning attmotsätta sig en sådan anordning. De arbetsuppgifter, som här äro reglerade, äro ju av tämligen säreget slag. Det är ju fråga om säsongarbete, som pågår ungefär en och en halv månad på vårsidan och en och en halv månad på hösten. För de mindrejordbrukarna, som själva sköta sina betor, har ju regleringen ingen betydelse, utan den gäller ju dem som begagna sig av lejd arbetskraft. Den största delen av arbetet följer ju med jordbrukets allmänna skötsel, även då det gäller betor, och detta arbete är ju ingalunda reglerat. Men även beträffande dereglerade lönerna finns det ju enligt statsrådets uttalande i propositionenmöjlighet att förfara med en viss smidighet, ifall förhållandena skulle vara sådana, att man behöver begagna sig av vissa avvikelser. J ag tror inte, att det finns någon anledning att vidare ingå på det spörsmål, som här berörts, utan jag vill hoppas, att första kammaren vill följa Kungl. Maj :ts och utskottets förslag, och ber att få yrka bifall till detta. Herr Forssell: Jag skall endast be att få i någon mån justera detmeddelande, som bevillningsutskottets ärade ordförande gjorde angåendesockerprisen, när han sade, att den uppgift, jag lämnade om 15 öre per kilogram, skulle avse råsocker, medan det pris, som här var fixerat till 30 öre, avsåg raffinerat socker. Den del av den kungl. propositionen, som behandlar detta, återfinnes på sid. 10, och där slutar undersökningen angående priset påråsocker med ett meddelande, att det pris, som man räknar med, är 1_l.8 öre per kilogram. Sedan fortsätter redogörelsen med följande: »Aven priset på konsumtionssocker i den internationella handeln har under året växlat» Så är det ett litet mellanstick, och så kommer slutsatsen: ». .. uppgick sålunda
