Sida:Rd 1934 A1 1 FK 1 18.djvu/281

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

Lördagen den 24 februari. Nr 12. 23 Om 'viss?ndríng í ínteckningsförordníngen. (Forts.) längden kunna täcka de förluster, som uppkomma genom förtidainbetalning. Allra tydligast framträder detta, när det, såsom i det låneinstitut, som jag nyss antydde, är fråga om att låna ut penningar, som låneinstitutet självt får in genom obligationer. Det är Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, som jag talar om. l förordningen för denna är det föreskrivet, att kassan, liksom de därunder sorterande hypoteksföreningarna, skall lämna ut lån på så billiga villkor som möjligt. Tänker man sig nu, för att ta saken i stora drag, att hypotekskassan skaffar in penningar genom ett fyraprocentigtobligationslån, som emitteras till pari, så är ju kassan i stånd att låna ut pengar till föreningarna och dessa i sin tur till låntagarna till 4 procent, bortsett från förvaltningskostnader och sådant. Men i tider av sjunkande räntefot skulle vid förtida inbetalning kassan och föreningarna bli ur stånd att placera de inflytande medlen till den ränta, som kassan själv är skyldig att betala på obligationerna, och detta innebär en förlust, mot vilken kassan måste trygga sig på ett eller annat sätt. Funnes inte denna säkerhetsventil _bestämmelsen om de två årens ränta _ skulle kassan vara tvungen att trygga sig,antingen _ som sagt _ genom att inte bevilja lån till inteckningens fullakapitalbelopp utan behålla en överskottssäkerhet att använda för överskjutande ersättning-sfordringar, eller också _ vilket vore mindre tilltalande, såsom jag nyss sade _ genom att taga en så pass hög ränta, att det på det hela taget skulle gå ihop. Efter mitt förmenande skulle i tider av starkt sjunkande ränta och med därav följande rubbningar, uppsägningar och förtida inbetalningar detsnarare vara motiverat att återvända till det gamla systemet med tre års ränta än att inskränka nuvarande bestämmelse om de två årens ränta, ty dennasäkerhetsventil är synnerligen väl behövlig. Ser man saken från de efterföljande inteckningshavarnas ståndpunkt, så måste dessa, om de äro försiktiga, räkna med de två årens ränta. De måste ju känna lagen och måste räkna därmed, att den bättre liggande inteckningen gäller icke blott för kapitalet utan också för två års ränta. De veta således fullkomligt, vad de ha att rätta sig efter, och vilket annat system som helst, som man skulle försöka uppfinna, skulle i det avseendet komma att bliofördelaktigt. J ag har velat lämna dessa upplysningar, vilka givetvis konkludera i att jag yrkar bifall till utskottets hemställan. Efter det överläggningen förklarats härmed slutad, gjordes enligtdärunder förekomna yrkanden propositioner, först på bifall till vad utskottet i det under behandling varande utlåtandet hemställt samt vidare på bifall till den i ämnet väckta motionen; och förklarades den förra propositionen, vilkenförnyades, vara med övervägande ja besvarad. Föredrogs ånyo och företogs punktvis till avgörande jordbruksutskottets utlåtande nr 2, i anledning av vissa av Kungl. Maj :t i statsverkspropositionen under nionde huvudtiteln gjorda framställningar jämte i ämnet väcktamotioner. Punkterna 1 och 2. Vad utskottet hemställt bifölls. Punkten 3. Lades till handlingarna.