Onsdagen den 2S februari. Nr 13. 21 Om skärpta bestämmelser ang. offentliga danstillställníngar. (Forts.) inte vänt oss emot den enskilda dansen, som kanske torde förekomma på lika många lokaler som den offentliga. Vi ha ansett, att man må dansa tillklockan 12, men efter den timmen vore det för ungdomens egen skull bättre, om det inte beviljades tillstånd i så stor utsträckning, som nu sker. Slutligen tillåter jag mig stryka under den passus, som utskottet slutar med, enär jag gärna vill ha den till kammarens protokoll. Jag är fullt enig med utskottet, när det säger: »Vad angår tillämpningen av författningarna är det uppenbarligen angeläget att myndigheterna följa hithörande frågor med uppmärksamhet samt vidtaga alla de åtgärder som med hänsyn till olikaförhållanden i orterna bäst kunna leda till målet.» Sedan, herr talman, endast ett par reflexioner. Vi känna alla till hurusom såväl staten som kommunerna årligen offra stora summor för vår ungdoms fostran till goda och nyttiga samhällsmedlemmar. Jag håller före, att det då också bör vara ett statsintresse att tillse, att den värdefulla tillgång, som vårt lands ungdom onekligen är, på allt sätt understödjes i sin ofta ojämna kamp mot de många frestelser, som det moderna nöjeslivet _ framför allt i våra storstäder _ lägger i dess väg. Herr talman! Jag tillåter mig att yrka bifall till motionen. Herr Åkerman: Herr talman! Jag skall be att få yrka bifall tillutskottets förslag. Den föregående talaren har ju uttalat sig mycket välvilligt om utskottets utlåtande, fastän han önskade, att vi skulle ha gått något längre. Vadbeträffar motiveringen har han ju redan redogjort för de skäl, som utskottet har åberopat, och jag skall därför inte trötta herrarna med att upprepa dem. Jag vill endast fästa herrarnas uppmärksamhet på att utskottet i alla fall har uttalat en förmodan, att den utredning, som nu sysslar med dessa ting, även måtte beakta nu föreliggande spörsmål. Den ärade talaren anförde några siffror från Stockholm angåendenöjeslivet, vilka han fått fram genom att sammanställa annonserna i tidningarna. Ja, det är svårt att yttra sig om sådana siffror, och man får inte glömma, att Stockholm är en stad m_ed en halv miljon människor, förutom alla resande, som komma hit. Det kan synas mycket med trettio baler på en kväll, men jag vågar verkligen inte uttala någon bestämd mening om denna siffra, när man som sagt betänker stadens storlek och alla de resande, som äro här. Utskottet har i sitt utlåtande ingalunda förnekat utan tvärtom framhållit, att den här frågan är av största vikt och att den förtjänar storuppmärksamhet. Jag kan således i den delen instämma i vad motionären så sympatiskt yttrat. Emellertid tror jag nog, att utskottets enhälliga utlåtande bäres av så goda skäl, att jag har all anledning att yrka bifall till detsamma. Herr Bergman: Herr talman! Jag skall be att i allt väsentligt få ansluta mig till de synpunkter, som ha framhållits här av motionären. Det går verkligen litet för långt med den slapphet, som råder i avseende på det, som här berörts. Det har ju gått ända därhän, att regeringen påbesvär mot överståthållarämbetets avslag här i Stockholm gång på gångmeddelat tillstånd till varjehanda nöjestillställningar med utskänkning och dans till långt fram på småtimmarna. Ett sådant system kan det icke anses vara önskvärt att uppmuntra, synes det mig, och demokratien gör sig enligt min mening ingen tjänst genom att visa efterlåtenhet mot ett nöjesliv, som hotar att urarta. Demokratien skulle tvärtom i alla avseenden vinna på attbidraga till en strängare stil i livsföringen. Det är intressant att se, huru till och med ungdomen, som ju kundeförut
