Lördagen den 10 mars. Nr 16. 3 _Om obligatoriskt fullmäktígesystem i alla kommuner. (Forts.) Reservationer hade avgivits 1:o) av herr Rezøterskíöld, som ansett, att utskottets yttrande bort erhålla den lydelse, reservationen visade, samt att utskottet bort hemställa, 1) att riksdagen ville i anledning av motionerna l: 17 och li: 31 i skrivelse till Kungl. Maj :t begära utredning och därav möjligen föranlett förslagrörande stabilisering av det representativa systemet, så snart det en gång i en kommun blivit infört' _ 2) att motionerna l: 203 och li: 386, i den mån de ej härigenom besvarats, icke måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda; 2:o) av herr Sandegård, som under hänvisning till det representativasystemets principiella företräden för såväl de borgerliga som de kyrkligakommunerna hemställt, att riksdagen, i anledning av motionerna l: 203 och li: 386, i skrivelse till Kungl. Maj :t ville anhålla om utredning och förslag rörande sänkning av det befolkningstal, vid vilket representativt system i kommun skulle vara obligatoriskt. ' Herr Löfvander: Herr talman! Som bekant ärkommunalfullmäktigeinstitutionen obligatorisk i kommuner med 1,500 invånare och däröver. För kommuner med lägre invånarantal däremot är samma institution fakultativ. Man får ju förutsätta, att en kommun, innan den fattar beslut att införakommunalfullmäktige, noga övervägt fördelarna och lämpligheten av ett sådant beslut. Nu förekommer det i praktiska livet kommuner, där en gruppröstberättigade medlemmar känna sig utestängda och ställda utanför dekommunala angelägenheterna, och de ha då rätt att begära kommunalstämmasutlysande för eventuellt beslut om kommunalfullmäktigeinstitutionens slopande. Ett sådant fall har under det senaste året inträffat i min hemort.Kommunalstämmans ordförande sköt på frågan så länge han kunde, ochkommunalfullmäktige voro i stort sett ense om att det var bra som de hade det ikommunen, fastän en liten grupp kommunmedlemmar var av en annan mening. Då kommunalstämmans ordförande inte gick med på att utlysa kommunalstämma, vände man sig till länsstyrelsen, och länsstyrelsen har för någon tid sedan ålagt ordföranden att utlysa stämma för att besluta i denna fråga. Jag skall nämna ett annat fall, som också ligger till grund för den motion jag väckt i denna kammare. En kommun i mellersta Skåne infördekommunalfullmäktige, emedan den hade mer än 1,500 invånare. Efter någon tid sjönk emellertid antalet under 1,500, och då beslöts på kommunalstämma attavskaffa kommunalfullmäktigeinstitutionen. Efter några år ökadefolkmängden, och då fick man åter införa kommunalfullmäktigeinstitutionen. Det är uppenbart, att det måste verka irriterande på det kommunala arbetet med dessa svängningar. l den motion, som jag väckt i denna kammare, har jag föreslagit, att riksdagen måtte för sin del besluta sådan ändring avkommunallagen, att för kommunalstämmas beslut om slopande avkommunalfullmäktigeinstitutionen i en kommun skall erfordras två tredjedelars majoritet. Konstitutionsutskottet har inte kunnat gå med på denna enligt min meningobetydliga ändring. Utskottet säger i sin motivering: »Vissa garantier motförhastade beslut om fullmäktigesystemets upphävande föreligga dessutom redan i gällande stadganden om tillkännagivande av stämmosammanträde, ommöjligheten att få ärende bordlagt, då minst en tredjedel av de närvarande därom förena sig, samt om den tidrymd på fyra år, inom vilken förslag omavskaffande av fullmäktige icke får väckas» Vidare säger utskottet: »Någotpraktiskt behov av ökade garantier mot förhastade beslut i förevarande hänseende har icke heller påvisats»
