Sida:Rd 1934 A1 1 FK 1 18.djvu/388

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har inte korrekturlästs


6 Nr 16. Lördagen den 10 mars. Om oblz'gator¿skt_ fullmäktigesystem i alla kommuner. (Forts.) terna, behöver det mte inträffa några sådana överraskningar, som motionären befarat. Herr talman! Med dessa ord ber jag att få yrka bifall tillkonstitutionsutskottets betänkande. Herr Rellterskiöldz Herr talman! l vad den föregående ärade talaren sagt å utskottets vägnar beträffande motionen om införande av obligatoriskt s. k. representativt system i alla kommuner ber jag att få instämma. Men jag har i min reservation tagit sikte på den andra sidan av saken, och även densammanhänger delvis med nyssnämnda motion; önskligt är ju, att det system, som en gång blivit infört, stabiliseras. Enligt den gällande lagstiftningen har en kommun med mindre invånarantal än 1,500 frihet att välja omedelbartstämmosystem eller s. k. representativt system. Jag anser, att denna frihet börbevaras, och jag tror inte skäl föreligger att höja gränsen. Men sedan ett visst system har införts skall det, säger lagstiftningen, stå i fem år, och sedan måste det bli föremål för särskild överläggning, om ändring skall ske.Lagstiftningen har därmed redan nu sagt, att ett hoppande mellan det ena systemet och det andra bör undvikas, men den har vidare sagt, såvitt jag kan förstå, att stabilisering på längre tid är önskvärd. Jag skulle vilja tillägga, att när lagen bibehåller rätten för en kommun att återvända från det medelbara representativa systemet till det omedelbara stämmosystemet, har den gjort det mera av formella än av reella skäl. Jag tror att man i regel dock tänkt sig, att sedan en kommun gått in på det ena, skall den inte övergå till det andra. Jag skulle helst se, att vi nu finge den regeln fastslagen, att en stabilisering skall ske, så att en kommun, som valt s. k. representativt system, inte finge återgå till det omedelbarastämmosystemet. Men å andra sidan är det dock så, att det kan finnasundantagsfall, då sådant kan vara befogat. Nu har en motionär här i första kammaren föreslagit, att det skulle erfordras kvalificerad majoritet för en återgång från det medelbara representativa systemet till stämmosystemet. Man kan hysa sympati för den tanken, och jag tror att den i och för sig är mycket riktig. Jag tror att man inte alls kan mot densamma göra den invändningen, som dock inom utskottet har gjorts, att när man inte fattar beslut om införande av representativt system med kvalificerad majoritet, så skall man inteavskaffa det med kvalificerad majoritet. Den omständigheten, att man inte kräver sådan majoritet i det ena fallet, bör inte utgöra något hinder för att man gör det i det andra, ifall man vill ha stabilisering och samtidigt med lagen anser en vald representation bättre än stämma. Men om man som jag vill ha stabiliseríngen genomförd som princip, synes det mig som om deundantag, man vill medge, böra vara beroende av högre myndighets prövning efter omständigheterna, och därför tillåter jag mig rikta uppmärksamheten på, att det vore önskvärt med en utredning rörande frågan, om ej ett återvändande till stämmosystemet borde förbindas med underställningsskyldighet. Nu säger man, att icke något verkligt behov åberopats, och så har man i utskottsbetänkandet sagt, att statistiska uppgifter egentligen saknas samt att den statistik man har efter de kommunala valen 1930 visar, att det bara är i två kommuner, som det representativa systemet avskaffats. Ja, mina herrar, jag tycker det är två kommuner för mycket. Jag tycker, attstatistiken här i själva verket kan åberopas just som bevis för att denstabiliseringstanke, som man vill se genomförd, är satt i fara, då man kan finna, attåtergång redan skett i ett par fall under ett par år. Det är med hänsyn härtill -som jag tror, att en utredning -- något annat är icke begärt - voreönskvärd. Jag ber, herr talman, att få yrka bifall till min reservation.